Swedbank ser ljus i mörkret
Världsekonomin tappar fart, vilket sätter avtryck i svensk ekonomi, men bilden av konjunkturläget är splittrad och allt är inte nattsvart. Det framgår av konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook.
Klimatomställningen i länder som Kina och Indien kan till exempel innebära goda exportmöjligheter för svenska företag med klimatsmarta produkter. Mer expansiv finanspolitik, med bland annat ökade investeringar i klimat och välfärd, kan också mildra nedgången och höja Sveriges långsiktiga tillväxtförmåga, enligt Swedbanks ekonomer.
Handelskriget mellan USA och Kina, osäkerheten kring brexit och geopolitiska spänningar fortsätter att tynga världsekonomin. Ledande indikatorer för konjunkturen pekar mot sämre tider, framför allt för tillverkningsindustrin. Men bilden av konjunkturläget är splittrad och allt är inte nattsvart. Vissa positiva signaler kring handelskonflikten mellan USA och Kina, tillsammans med en minskad sannolikhet för en hård brexit, inger trots allt ett visst hopp. Därtill har flera länder, inklusive Sverige och övriga Norden, visat motståndskraft. Swedbank räknar med en avmattning i svensk ekonomi men att en lågkonjunktur undviks.
– Sverige går in i en fas med lägre tillväxt än normalt. Industriproduktionen och exporten tyngs av inbromsningen i global handel. För industrin finns möjligheter att motverka nedgången genom att satsa på klimatsmarta produkter. Klimatomställningen i länder som Kina och Indien kan innebära goda exportmöjligheter för svenska företag, säger Swedbanks chefekonom Anna Breman, i en skriftlig kommentar.
Enligt Swedbanks prognos kommer Riksbanken att höja styrräntan till 0,0 procent i december, trots avmattningen i ekonomin. Men ett fortsatt lågt inflationstryck gör att räntan därefter väntas ligga still under hela 2020 och 2021. Den bedömningen är också helt i linje med Riksbankens egen vy på räntan framöver.
– Vi bedömer att tröskeln för att sänka styrräntan under noll igen är hög, även om konjunkturen skulle utvecklas sämre än väntat. Det är snarare mer sannolikt att Riksbanken återigen höjer styrräntan än att de sänker, resonerar Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank.
Den passiva finanspolitiken riskerar att förstärka den pågående avmattningen. Kommunernas finanser blir alltmer ansträngda, inte minst mot bakgrund av att antalet unga och äldre nu ökar kraftigt. För att undvika uppsägningar inom sektorn bör staten redan i vår skjuta till ytterligare medel än de som redan aviserats.
– Baksidan med en alltför strikt finanspolitik är redan påtaglig och framöver behövs omfattande investeringar i klimat, utbildning, integration och infrastruktur, säger Andreas Wallström.
