Theresa May får ultimatum
EU kommer att ge Theresa May ett ultimatum i samband med toppmötet på torsdag, skriver Bloomberg med hänvisning till en högt uppsatt tjänsteman inom EU. Hon kommer att få till mitten av april på sig att besluta om brexit ska skjutas upp med tre månader eller till någon gång nästa år.

Disney i jätteaffär
Disney köper delar av 21st Century Fox  för 655 miljarder kronor, rapporter AP.

Nyhetsbyrån skriver att det är mediejätten Fox underhållningsdel som nu har blivit uppköpt av konkurrenten Disney. Förutom att skaka om hela medielandskapet väntas miljardaffären bana väg för Disneys nya strömningstjänst, Disney Plus, som ska lanseras senare under 2019.

I den kommer fem kategorier ingå: Disney, Pixar, Marvel, Star Wars och National Geographic, skriver AP. På så sätt tar man upp kampen mot andra strömnings- och mediejättar, som Netflix och Amazon.

”Bonnesen tar fighten”
På fredag offentliggörs granskningen kring den påstådda penningtvätten inom Swedbank.

– Jag tror inte Bonnesen kommer att meddela sin avgång. Snarare tvärtom, att hon är beredd att ta fighten på stämman, säger Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners.

Granskningen, som genomförs av Forensic Risk Alliance (FRA), är en direkt följd av Uppdrag granskning, UG och SVT Nyheters avslöjande att Swedbank kan ha använts för omfattande penningtvätt från 2007 och framåt i Baltikum.

Offentliggörandet kommer en vecka innan Swedbanks bolagsstämma den 28 mars.

– Jag tror att man vill släppa rapporten så fort som möjligt. Gissar att resultatet i granskningen talar till Swedbanks och Bonnesens favör och då släpper man den i god tid före stämman den 28 mars, säger Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners till Expressen Dina Pengar.

En av fyra kvinnor skippar lunchen för att hinna med jobbet
En ny undersökning från Novus, gjord på uppdrag av Unionen, att bland det första många gör när de känner sig stressade är att skippa lunchen. Så många som en av fyra kvinnor väljer att hoppa över lunchen med kollegorna en eller flera gånger i veckan på grund av hög arbetsbelastning. Ännu värre ser det ut bland tjänstemän som har en chefsbefattning. Där uppger var tredje chef att de en eller flera gånger i veckan arbetar i stället för att äta lunch.

Svag inflation ger fortsatt låga bolåneräntor
Trots fortsatt negativ reporänta och en historiskt svag kronkurs tar den underliggande inflationen inte fart. Efter att Riksbanken höjde reporäntan i december har inflationen, mätt med samtliga inflationsmått, sjunkit. Även inflationsförväntningarna har fallit tillbaka något. Den underliggande inflationen – rensad för volatila energipriser – som i praktiken är den inflation Riksbanken kan påverka, har legat långt under målet ända sedan februari förra året.

– Vi tror att Riksbanken kommer att höja reporäntan i långsammare takt än Riksbankens egna prognos. Vår bedömning är att det bara är 30 procents sannolikhet för att Riksbanken höjer reporäntan i år, säger Robert Boije chefsekonom, SBAB.

Fortsatt svagt inflationstryck i kombination med strukturella faktorer och Riksbankens obligationsköp som håller nere de långa marknadsräntorna talar för att både tremånaders och de längre bundna boräntorna förblir låga och bara ökar svagt framöver.

Nordea emitterar primärkapitaltillskott med konverteringsklausul
Nordea Bank tillkännager idag prissättningen av ett primärkapitaltillskott om 1 250 000 000 dollar som emitteras inom ramen för Nordeas Global Medium-Term Note Programme. Instrumenten med evig löptid har fast ränta med räntejusteringsdagar och innefattar en konverteringsklausul. Första inlösendag är i mars 2026. Instrumenten ingår i övrigt primärkapital (AT1) och emitteras i syfte att upprätthålla Nordeas starka kapitalposition och dra nytta av det gynnsamma marknadsläget.

Klirr i statskassan med nya spelkassan
Dagens Nyheter har granskat Skatteverkets beslut för januari 2019. Siffrorna ger en hittills oöverträffad och detaljerad insyn i spelarnas förluster och bolagens vinster, skriver tidningen.

50 av 74 licenserade bolag hade hittills betalat skatt för januari. Medan svenskarna spelade bort i genomsnitt 210 kronor per person över 18 år, blev staten en vinnare. Bara i januari fick staten genom den nya spelskatten in drygt 300 miljoner kronor till statskassan.

Nuder tappar 900 000 kronor i arvode
Pär Nuder tappade under tisdagen två ordförandeuppdrag, utöver det i Skistar som han miste förra veckan. Sammanlagt kommer det att kosta honom mer än 900 000 kronor i uteblivna inkomster om året, jämfört med om han hade haft kvar uppdragen, skriver Expressen Dina Pengar.

Biden ställer upp i presidentval
Demokraten Joe Biden uppges ha tagit kontakt med minst en dryg handfull anhängare för att berätta för dem att han ställer upp i presidentvalsracet i USA, och bett dem att hjälpa honom med att samla ihop pengar.

Det uppger en person med insyn i frågan till Wall Street Journal.

Jobbskatteavdraget blir kvar
Jobbskatteavdraget blir sannolikt kvar även 2020 – och efter. Det beskedet gav finansminister Magdalena Andersson (S) i samband med ett anförande på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kongress på tisdagen, skriver TT.

Hon sa att det sjätte jobbskatteavdraget inte går att dra tillbaka innevarande år.

– Och jag ska inte ge några förhoppningar om att det ska reverseras sedan heller, eftersom både C och L gick till val på jobbskatteavdrag, säger Andersson.

Arctic Securites stärker sin satsning i Sverige genom ett antal rekryteringar till Corporate Finance DCM och Kreditanalys. 

Per Eliasson, Fredrik Sangberg och Andreas Adler kommer närmast från Nordea och Gustav Larsson kommer närmast från Swedbank. 

Per Eliassson lämnar Nordea efter tolv år, senast tio år på Nordea markets. Han kommer från en roll som Head of Debt Solutions and Loans på Nordea Debt and Risk Solutions. 

Även Fredrik Sangberg lämnar Nordea och efter flera års erfarenhet skuldrådgivning och transaktioner från Debt Solutions and Loans på Nordea Debt and Risk Solutions. Tidigare var han även drygt fyra år på Danske Bank. 

Andreas Adler har erfarenhet av Debt Solutions and Loans från Nordea Debt and Risk Solutions. På Nordea arbetade han under 8 månader. Innan dess var han på Swedbank som analytiker.

Gustav Larsson startade sin anställning på Arctic som kreditanalytiker i januari och kommer närmast från Swedbank Markets kreditanalys där han analyserade HY och IG-krediter. 

– Den svenska företagsobligationsmarknaden växer och vi ser många intressanta affärsmöjligheter till våra kunder. Med det nya teamet på plats breddar vi kompetensen vilket möjliggör en fortsatt tillväxtresa inom kapitalanskaffningar via företagsobligationer och direktlån, aktieemissioner och M&A, säger Anna Hallsten, ansvarig för Arctic Securities svenska verksamhet. 

Teamet tillträder sina positioner i juni. 

Hon har sedan 2017 haft titeln "head of group AML-compliance", alltså haft ansvar över bankkoncernens regelefterlevnad avseende motverkande av penningtvätt.

Swedbank har avböjt att kommentera uppgifterna.

På fredag förmiddag publicerar Swedbank resultatet av den utredning som Forensic Risk Alliance, FRA, gjort efter Uppdrag gransknings program i februari om misstänkt penningtvätt.

 FRA har nu levererat sin initiala och preliminära statusrapport till Swedbanks vd och styrelse och även Finansinspektionen har fått del av statusrapporten. Swedbank har också beslutat att offentliggöra statusrapporten, maskerad i enlighet med tillämplig lagstiftning och informationssäkerhet.

Swedbank tar sitt arbete med att bekämpa penningtvätt på största allvar och fokuserar på att kontinuerligt förbättra sin förmåga att stoppa finansiell brottslighet. Styrelsen är fast besluten att säkerställa att ledningen för banken har alla nödvändiga resurser för att fortsätta driva detta viktiga arbete. Därför har styrelsen beslutat att genomföra en djupare analys i samarbete med relevanta myndigheter,

- För Swedbank är etik och moral viktigt och vår uppfattning är att den finansiella brottsligheten är en stor samhällsutmaning. Vi kommer att fortsätta investera i våra processer och teknik för att säkerställa att de ständiga förbättringar vi gör på ett effektivt och uthålligt sätt blir en del av våra dagliga riskhanteringsrutiner. Jag har beslutat att skapa en specialiserad enhet för Financial Crime Intelligence i banken för att säkerställa att vi har rätt fokus eftersom finansiell brottslighet utvecklas över tid. Arbetet med att bekämpa finansiell brottslighet är ständigt pågående, säger Birgitte Bonnesen, vd och koncernchef, Swedbank.

Läs hela rapporten här.

– Det ser ut som att valberedningens förslag till styrelse kan hålla ganska bra. Vi står fast vid vårt förslag till styrelse och därmed också ansvarsfrihet”, säger hon till DI.

FRA har analyserat transaktioner från de 50 kunder SVT:s Uppdrag Granskning har rapporterat om, men inte tagit del av Swedbank interna rapport eller något annat utredningsmaterial från banken.

Att rapporten pekar på flera lösa trådar som behöver utredas vidare, gör den mer trovärdig, anser Carina Lundberg Markow.

–Flera av de frågor vi har ställt är besvarade. Redan innan det här offentliggjordes i höstas var merparten av kundförbindelserna redan av avslutade.

Myndigheter och lagstiftare har blivit bättre och bättre genom åren på att hantera penningtvätt, enligt Lundberg Markow.

– Det här är bara skrap på ytan. Det är ingen seriöst försök att bringa ljus över vad som har hänt eller hur omfattande problemet varit, säger Joacim Olsson till TT.

– Man har inte gett FRA gett tillgång till relevant underlag som banken tagit fram. Det är nästan så att bilden av att man vill dölja och mörka förstärks.

Nästa vecka har Swedbank sin bolagsstämma.

– Den information som ligger på bordet just nu är inte tillräcklig för att vi ska rösta för ansvarsfrihet på bolagsstämman, säger Joacim Olsson.

– Jag tycker det är anmärkningsvärt att styrelsen tycker att det är ett tillräckligt underlag för att uttala ett fortsatt förtroende.

Även visselblåsaren i penningtvättshärvan kring Swedbank, affärsmannen Bill Browder, är skarpt kritisk till rapporten. Det skriver han på Twitter och uppmanar banken till en ”riktig penningvättsgranskning”.

”Den här rapporten fokuserar endast på 50 konton identifierade av SVT när det finns tusentals konton och miljontals transaktioner som behöver analyseras”, skriver han på Twitter på fredagsmorgonen.

Enligt Bill Browder ger rapporten bara svar på frågor på om kontona existerade, när de stängdes och när transaktionerna ägde rum.

”Vi och alla andra väntar på en riktig penningtvättsgranskning”, skriver han vidare på Twitter.

Av fredagens rapport framgår det att FRA har granskat de initiala uppgifterna från SVT Uppdrag Gransknings avslöjande. FRA har gått igenom förekomsten av bankkundrelationsundersökningar och rapporter från och med 2016, externt genomförda samt av banken. Däremot har man inte haft tillgång till dessa rapporter eller några andra uppgifter. Rapporten är enbart baserad på FRA:s analys av de bankdokument som lämnats till FRA, framgår det.

Den är begränsad till de enskilda 50 namn som tillhandahålls av SVT till banken. FRA reserverar sig för att ytterligare information kan ändra de preliminära resultaten i denna rapport.

FRA skriver även att man inte har fått direkt tillgång till bankdatasystem utan observerat när bankansvariga utfört alla extraheringar av data från bankdatasystemen.

FRA skriver även att uppgifterna från banken har inte varit föremål för några datumbegränsningar. 

”Vi noterar dock att Data Warehouses och KYC-systemen (Know your costumer reds anm.) som banken har tagit fram data från kan ha varit föremål för historisk datautrensning och arkivprocesser som kan ha begränsat tidsperioden för vilken data finns tillgänglig”.

FRA skriver att ”Vi försökte identifiera huruvida KYC eller andra lämpliga system tillhandahöll en tydlig indikation på att ett kundförhållande hade avslutats och att tjänster till kunden är förbjudna”. 

Vidare framgår det bland annat FRA gått igenom KYC och CRM-registren (customer relationship management) för att finna 47 sökord som fokuserar på de specifika namn som uppges i SVT:s Uppdrag Granskning. Sökorden gav 23.114 träffar.

”Vi observerade när banken genomförde minst 73 databassökningar för att identifiera konton och relaterade transaktionsdata”, framgår det av rapporten.

FRA skriver även att man granskade kontonas stängningsdatum.

Av en separat bilaga framgår det att 681 kundrelationer med non-resident kunder avslutade i Baltikum, varav 427 i Estland, under 2017 och 205 avslutades under 2018. 

Vidare skriver Swedbank att antalet rapporter av misstänkt beteende och aktiviteter till lokala myndigheter ökat över tid. Under 2017 uppgick antalet rapporterade misstänkta transaktioner i Baltikum till 1.480 medan motsvarande siffra under 2018 uppgick till 2.294. 

Att Birgitte Bonnesen i oktober förra året att Swedbank inte var inblandade i penningtvätt bemöter hon så här:

– Vi är en stor retail-bank med många företagskunder och många privata kunder. Det jag hänvisade till var de fåtal kunder som hade kommit fram, säger Birgitte Bonnesen.

– Det som är viktigt att sätta i kontext är att vi monitorerar miljoner transaktioner varje dag och vi rapporterar tusentals misstänka transaktioner till polisen varje år, vi är på frågan.

Birgitte Bonnesen vill inte heller säga något direkt om misstankarna om penningtvätt.

– Jag kan inte svara på det men bara för att det kommer fram uppgifter innebär det inte nödvändigtvis att vi har gjort fel, men vi kan inte bemöta det för vi får inte kommentera det. Men det betyder inte nödvändigtvis att vi gjort fel, säger hon till SR.

– När du ser på det som är gjort och vad vi anmält och på rapporten så känner jag mig trygg med det arbete vi gör. Vi står under tillsyn hela tiden, inspektionen granskar oss men vårt uppdrag är att leta efter misstänkta transaktioner och anmäla det.

– FRA har bara fått tre veckor på sig och alla som vet hur man analyserar transaktionsdata vet att det är väldigt krångligt och tar väldigt lång tid, säger Axel Gordh Humlesjö, Uppdrag gransknings reporter som jobbat med avslöjandet, i SVT:s Morgonstudion.

Rapporten som FRA sammanställt utgår från de 50 misstänkta kunderna i SVT:s avslöjande där man tittat på hur Swedbank hanterat relationen med dem.

– Det finns ingenting i det här materialet som dementerar Uppdrag gransknings uppgifter. Det här bekräftar ytterligare att vi hade rätt och att vd Birgitte Bonnesen vilseledde marknaden, säger Axel Gordh Humlesjö

– Det är viktigt att Finansinspektionen nu får möjlighet att granska saken vidare, och att banken som de meddelat samarbetar fullt ut med dem och andra myndigheter, säger Johan Sidenmark i en skriftlig kommentar.

AMF är femte största ägare i Swedbank efter Sparbanksgruppen, Folksam, Alecta och Swedbank Robur.

– Vi hade förväntat oss mer, och vår bedömning är att det krävs mer för att stärka förtroendet för banken. Vi är inte nöjda med beskedet att den fortsatt processen inte ska redovisa så öppet som möjligt. 

– Vi kommer därför fortsätta verka för mer transparens och öppenhet, för att därigenom öka förtroendet för banken, och för att stänga utestående frågor, säger Johan Sidenmark.

Pensionsförvaltaren Alecta, som äger nästan 5 procent av aktierna i Swedbank, stämmer in i kören av kritiker gällande bankens senaste besked i penningtvättsfrågan.

– I det läge Swedbank befinner sig behöver vi som ägare och allmänheten högsta möjliga transparens. Varken rapporten som presenterades i morse eller den föreslagna fortsättningen lever upp till våra förväntningar. Det behövs en grundligare genomlysning för att återställa förtroendet för banken, säger Ramsey Brufer, ägaransvarig på Alecta i ett skriftligt uttalande.

– Vi hade, som vi tidigare sagt, önskat att den interna utredningen som genomfördes av banken i höstas ingick i FRA-utredningen. Den interna utredningen finns dock med som underlag i Finansinspektionens granskning. Därför är det nu viktigt att Finansinspektionen kan presentera sin granskning så fort som möjligt", fortsätter uttalandet från Ramsey Brufer.

Den första rapporten från brittiska Forensic Risk Alliance, som publicerades på fredagen, gav inte mycket vägledning för en omvärld om vad som egentligen har hänt och hur Swedbank har agerat i den nu ökända penningtvätten i Baltikum. Granskningen, som Swedbank först inte ville utföra och därefter gav till revisionsfirman EY – men som själva var indragna via sitt engagemang i Danske Bank – var visserligen begränsat till såväl innehåll och tid. Det gällde att identifiera om de 50 kunder som SVT:s Uppdrag Granskning hade spårat, är eller har varit kunder i banken. Rapporten skulle vara klar till bolagsstämman den 28 mars.

Den offentliga och ”välmaskade” (där uppgifter strukits över) rapporten visar att UG:s kunduppgifter stämmer, men ger inga svar på hur stora summor som det rör sig om. Det flitiga maskandet i rapporten måste ses som ett övertydligt försök från Swedbankledningen att påvisa att vad de tar på största allvar – före allt annat – är ”banksekretessen”. Genom att hänvisa till denna banksekretess har man kunnat ducka de flesta frågor och släta över tidigare lögner.

För en utomstående är det dock obegripligt att denna banksekretess förhindrar att man publicerar de aggregerade uppgifterna, som det samlade antalet kunder som identifierats, de transaktionsvolymer som det handlar om och under vilka år som dessa transaktioner har pågått.

Att Folksams ansvarige för ägarfrågor Carolina Malkow Lundberg till Dagens Industri dristar sig att säga: ”Det känns bra att den (utredningen, reds anm) är så omfattande som den är och att slutsatserna är så tydliga”, känns bara sorgligt. Hade hon sagt detta om ett bolag där inte Folksam är så djupt involverat? Trovärdighet, noll.

För det är obegripligt att FRA:s fortsatta utredning endast ska omfatta Uppdrag Gransknings uppgifter trots att även en intern utredning visar att penningtvätteriet varit långt mer omfattande.

Slutsatsen av publiceringen av fredagens rapport är att Swedbanks taffliga och ovilliga hantering av hela penningtvättsfrågan fortsätter. Att den bredare allmänheten och investerarkollektivet blivit ytterst tveksam till om bankens ledning och numera även styrelse verkligen vill lägga korten på bordet är högst förståeligt.

Det starkaste intrycket är att vd Bonnesen och styrelseordförande Idemark helt enkelt inte vill gå till botten med frågan. Det börjar bli allt för uppenbart att de är rädda för att de själva kommer att följa med.

Jämställdhet i styrelser och i chefspositioner i finansbranschen är ett sedan länge ett pågående diskussionsämne. Goldman Sachs har nu tagit ett kliv framåt för att råda bot på problemet med för få kvinnor på de högsta positionerna. Investmentbanken har tagit fram en verksamhetspolicy.

Hur ser det då ut på bankerna i Sverige och vad gör de svenska bankerna för jämställdheten? Realtid har haft kontakt med åtta av bankerna verksamma i Sverige; Handelsbanken, SEB, Swedbank, Nordea, Erik Penser Bank, DNB, Danske Bank och Carnegie.

Handelsbankens Sandra Åkerfors, som är samordningsansvarig för frågor om jämställdhet och mångfald på Handelsbankenkoncernens centrala personalavdelning, uppger att banken har arbetat med jämställdhet under en lång tid  och att arbetet intensifierats under de senaste tio åren. Arbetet sker aktivt och medvetet inom olika områden såsom rekrytering, chefsförsörjning, villkor och kompetens- och ledarutveckling.

– I Sverige är cirka 47 procent av cheferna kvinnor. I hela koncernen är cirka 40 procent av cheferna kvinnor. Vi strävar efter att uppnå balans mellan könen, det vill säga en fördelning mellan män och kvinnor i intervallet 40 till 60 procent i alla roller i banken. 

Har ni något mål? 
– Ja. Bankens jämställdhetsmål, som gäller för alla de länder där vi är verksamma, är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, förutsättningar och makt att forma banken och sina arbetsliv. Vi strävar efter jämn könsfördelning.

På SEBär 45 procent av cheferna kvinnor, uppger Laurence Westerlund, pressansvarig på banken.

– På en övergripande nivå är vi inom det mål som vi har satt upp, men vi ser att i seniora chefsbefattningar så är män fortsatt överrepresenterade. Under 2018 upprättade vi en inkludering- och mångfaldspolicy där vi är tydliga med vår ambition om att båda könen ska finnas representerade bland slutkandidater till alla jobb och att vi aktivt ska utse fler kvinnor i seniora ledarroller.

Han berättar att banken har arbetat med jämställdhetsfrågan under många år, exempelvis har arbetet med jämställda löner pågått länge och sedan 2011 har ambitionsnivån ökat ytterligare. Under 2018 har banken antagit en policy kring inkludering och mångfald och tillsatt en ny position, Chief Inclusion & Diversity Officer. 

– Vi har en styrgrupp som består av medlemmar från verkställande ledning samt från ledningsgrupper på divisionsnivå. Vi har också en arbetsgrupp som aktivt arbetar med frågor som ska driva ökad inkludering och mångfald internt och i samarbete med partners. I vår medarbetarundersökning så har vi även ett nytt index för inkludering och mångfald för att kunna följa utvecklingen även från ett medarbetarperspektiv. 

Har ni något mål?
– Vårt långsiktiga mål är ledningsgrupper och team som är balanserade vad gäller kön, ålder, kompetenser och geografiskt ursprung med en inkluderande kultur. 

På Swedbank följs det löpande upp hur fördelningen ser ut på de fyra översta nivåerna i koncernen och för närvarande har banken en fördelning på 43/57, vilket banken anser är bra, enligt Anette Ringius, presskontakt på Swedbank.

Hon berättar att banken arbetar på olika sätt med jämställdhet bland annat har banken sedan några år tillbaka en policy för jämställdhet och mångfald som beslutas av Swedbanks styrelse.

– Regelbundna uppföljningar per affärsområde genomförs utifrån fem områden: lön och förmåner, rekrytering, arbetsmiljö och hälsa, föräldraskap och karriär samt kompetensutveckling. Under 2018 har ett större utbildningsarbete genomförts i ledningsgrupper och chefsforum i syfte att lyfta medvetenheten om jämställdhet och mångfald och integrera detta i det praktiska ledarskapet.

Har ni något mål? 
– Målet om en jämställd fördelning på högsta ledningsnivå enligt modellen 40/60 infördes redan år 2014.

På Nordea är ungefär 40 procent av alla ledare kvinnor, enligt Afroditi Kellberg, presschef på banken.

– Dock är andelen inte lika stor på alla nivåer i organisationen, och det är vi inte nöjda med. Däremot är vi stolta över könsfördelningen i vår styrelse och målet är att det reflekteras inom hela organisationen. Vi är även glada över hur det ser ut på Sverigenivå där vi har flera kvinnor på toppositioner.

Vidare uppger hon att banken arbetar strukturerat med jämställdhetsperspektivet i bankens kultur, arbetsmiljö och rekrytering sedan 2013.

– Under det senaste året har vi ytterligare ökat fokus genom att vi har lanserat en rad initiativ för att öka andelen kvinnor på alla chefspositioner i organisationen. Vi har fokus på jämställdhet och mångfald i alla våra HR-processer. Bland annat har vi krav på att båda könen ska vara representerade i sluturvalet i chefsrekryteringar där vi strävar efter en jämn könsfördelning. Vi arbetar med jämställdhetsperspektivet även vad gäller graduates för att i ett tidigt stadium få in fler kvinnor  vilket över tid också kan utjämna löneskillnaderna

Erik Penser Banks vd Johan Mörner svarar att styrelsen i banken har satt ett strategiskt mål om att banken skall fortsätta arbetet med att öka mångfalden bland anställda, såväl avseende kön som etnisk och social bakgrund.  

– Vi är absolut inte nöjda med fördelningen som den ser ut nu, även om det har blivit bättre under de senaste åren. I vår ledningsgrupp är fyra av nio kvinnor, vilket är en förbättring från tidigare, men i affären är det alldeles för få kvinnliga chefer.  

På ledningsnivå i DNB, rakt under koncernchef Rune Bjerke, är kvinnoandelen 50 procent, enligt Vidar Korsberg Dalsbø , kommunikationsrådgivare på banken.

– DNB närmar sig målet om 50 procent kvinnoandel på de fyra översta ledningsnivåerna. Andelen har ökat till 38,1 procent från 30,1 procent sedan 2014 efter att banken har infört ett antal åtgärder. Jämställdhetsarbetet kommer nu att intensifieras och utvidgas.

På Danske Bank strävar man efter att vara hälften kvinnor och hälften män på ledande positioner, enligt Anna Sundblad, presschef på Danske Bank.

– Vår ambition är att det ska vara 50/50 bland chefspositionerna på alla nivåer. Vi är inte riktigt där ännu, men vi är på god väg.  År 2015 påbörjade vi ett arbete kring bland annat jämställdhet då alla bankens medarbetare genomförde en utbildning med syfte att synliggöra dolda strukturer inom alla områden som till exempel kreditgivning, marknadsföring, rådgivning, rekrytering och talespersoner. Vi strävar alltid efter att ständigt bli bättre. Jämställdhet är en förutsättning för framtida tillväxt, de bolag som inte förstår det är morgondagens förlorare.  

Carnegies kommunikationschef Richard Buch meddelar att man avser att redovisa hållbarhetsmål och jämställdhetsmål i samband med årsredovisningen som publiceras under april.

1. ”Man är beredd att gå väldigt långt för att sänka Pär Nuder”
Ord står mot ord när Skistars ordförande Pär Nuder tvingas bort från bolaget. Byrån Primes krishanteringsexpert Charlie Stjernberg förklarar hur parternas krig i medierna ska tolkas.

Publicerad: Torsdag den 14 mars          Av: Johan Såthe

2. Sparbankerna kan äta upp Swedbank
De fristående sparbankerna kan komma att bli huvudägare i Swedbank. En affär som både skulle kunna bli en bra placering och en strategisk fullträff, spår Realtids krönikör Per Lindvall.

Publicerad: Fredag den 15 mars          Av: Per Lindvall

3. "Risk att kronan fortsätter att försvagas”
Den svaga kronan brukar förklaras av Riksbankens minusräntor och räntedifferensen gentemot utlandet. Veckans Fredagspanel, som består av Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken och Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB ger sin syn på orsak och konsekvenser.

Publicerad: Fredag den 15 mars          Av: Camilla Jonsson

4. Allra vädjar till åklagaren: Lägg ned förundersökningen
Allra Asset Managements ombud vill komplettera Ekobrottsmyndighetens förundersökning och vädjar att den därefter läggs ned eftersom den ”vållar Allra stor skada.”

Publicerad:  Måndag den 18 mars         Av: Sara Johansson

5. "Goda tider för att starta fastighetsbolag”
Förutom champagneprovningar har fastighetsbranschens företrädare i veckan gjort en rad affärer på den stora branschmässan Mipim 2019 i Cannes. David Dahlgren har precis startat nytt fastighetsbolag och åker hem med gott förvärv.

Publicerad: Fredag den 15 mars          Av: Sverker Brundin

6. New Law stöper om advokatbranschen
Den sista analoga bastionen i näringslivet har den kallats – juridiken, men med New Law digitaliseras och industrialiseras branschen. Löpande timdebitering utmanas när robotar lär sig skriva standardavtal. Vad är egentligen New Law? Realtid har pratat med Ulf Lindén på Legal Works och Sara Sparring på Synch - båda grundare och operativa chefer.

Publicerad:  Måndag den 18 mars          Av: Ulrika Fjällborg

7. Många utreder Nuder
Styrelseproffset Pär Nuder riskerar att åka ur både tredje AP-fonden och Fabeges styrelser. Ett antal utredningar kring Nuder pågår för närvarande.

Publicerad: Tisdag den 19 mars          Av: Sverker Brundin

8. "Ekonomi - Nuders chans att komma tillbaka”
Pär Nuder kan komma tillbaka till näringslivets finrum, om han fokuserar på det som han är bra på – ekonomi. Det anser Charlie Stjernberg, expert på kriskommunikation på byrån Prime.

Publicerad: Onsdag den 20 mars          Av: Johan Såthe

9. Ordförande Frykhammar tar över när Aspias vd sparkas
Aspias vd Magnus Eriksson fick sparken i veckan. Ordförande Jan Frykhammar tar nu tillfälligt över vd-posten.– Vi har börjat processen med att rekrytera ny vd, säger Mikaela Murekian, kommunikationsdirektör på IK Investment som äger Aspia.

Publicerad: Fredag den 15 mars          Av: Ulrika Fjällborg

10.Arctic Securities rekryterar från Nordea och Swedbank
Investmentbanken Arctic Securities rekryterar från Nordea Markets och Swedbank till corp-sidan, DCM och Kreditanalys.

Publicerad: Onsdag den 20 mars          Av: Sara Johansson

Carl Svernlöv är en av Sveriges mest uppskattade affärsjurister. Inte bara av kunderna utan också bland kollegor emellan. Det visar exempelvis branschtidningen Legally yours årliga topplista "advokaternas advokat". Han rankades högst 2018 av affärsjuristerna själva. Han är också adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet och författare till omkring ett dussin fackböcker.

– Jag tycker att juridik är så roligt, säger Carl Svernlöv.

Vad är det som är så roligt?

– Det är omväxlande uppdrag, det är kul att jobba praktiskt med juridik. Allra roligast är problemlösningen.

Vad är roligast, att arbeta med stora eller mindre företag?

Carl Svernlöv vänder bort huvudet, lyfter lite på hakan, rynkar pannan.

– Ja… Vad ska jag säga. Här på Baker McKenzie jobbar vi främst med större företag. Men för mig är det själva problemställningen som är det intressanta. Om en klient kommer till mig och har ett svårt problem, ”Det här behöver jag verkligen hjälp med. Jag vet inte hur jag ska lösa det och jag har frågat flera andra”, då tycker jag att det är utmanande.

– På senare tid har jag tagit mig an ett par svåra aktieägartvister rörande lite mindre bolag för att jag tycker att fallen är intressanta.

Carl Svernlöv gillar alltså verkligen juridik. Inte nog med det. Han gillar att jobba på Baker McKenzie. Det har han gjort sedan han blev klar med studierna 1990. Det vill säga i 29 år. Det är lika länge som han har varit tillsammans med sin fru Alexandra.

– Vi träffades dagen innan jag började på Baker McKenzie i New York.

När det gäller kluriga och intressanta fall; särskilt komplicerat var HQ. En lång och utdragen process, på sammanlagt nio år, klar tidigare i år, uppdelad i ett antal olika processer – brottsmål och civilmål. Carl Svernlöv ingick i den grupp jurister på Baker McKenzie som företrädde styrelseledamöterna Pernilla Ström och Carolina Dybeck Happe.

– Jag tycker att det behövs en HQ-kommission. Inget av de här rättsliga förfarandena ledde till att någon av de utpekade blev ansvarig för annat än någon småsak. I brottmålsdomen var tingsrätten inte nådig mot åklagaren.

Just nu pågår en annan komplicerad tvist, också den uppdelad på flera spår; Allraaffären. Den här typen av processer verkar vara svåra att hantera för rättssystemet?

– Domstolarna har inte haft vana att hantera jätteprocesser. De börjar få det nu. De senaste tio åren har intresset för ansvarsfrågor ökat betydligt.

– Tvister kring styrelseansvar har blivit allt vanligare. På 90-talet var det bara ett handfull domar som var upp i Högsta domstolen. Sedan 2010 har det varit 15–20 stycken.

Betyder det att det är större risk att vara styrelseledamot nu jämfört med tidigare?

– Ja. Inte exponentiellt större risk, men det är absolut mer riskfyllt. Framför allt har ombuden, advokaterna, fått upp ögonen för de här frågorna. De kan använda reglerna för att söka ersättning för skadevållande styrelseledamöter.

Ett annat aktuellt exempel på styrelseansvar är uppgifterna om eventuell penningtvätt inom Swedbank och hur mycket styrelsen har känt till.

– Jag kan inte uttala mig i det här fallet, men generellt sopas trappan uppifrån. Det är väldigt viktigt att styrelsen har koll, i synnerhet i finansiella bolag, säger Carl Svernlöv.

Med tanke på vad som framkommit om mörkningar av rapporter med mera, borde inte aktieägarna låta bli att ge ansvarsfrihet för vd och styrelse?

– Det är svårt att uttala sig i ett enskilt fall, men jag tycker att man ska lyssna på revisorerna. Om de har tillstyrkt ansvarsfrihet kan man bevilja det med hyggligt gott samvete.

Carl Svernlöv är expert på styrelseansvar och bolagsstyrning. Hans specialområde är associationsrätt och han kombinerar praktiskt arbete med att undervisa på universitetet.

– Det började när jag skrev på min lic-avhandling [licentiatavhandling, ungefär en halv doktorsavhandling, red:s anmärkning]. Jag knackade på hos professorn som blev överraskad över att jag ville undervisa. Det var först flera år senare som jag förstod att det enbart var de doktorander som var finansierade av universitetet som hade undervisningsplikt, men jag jobbade heltid samtidigt.

Hur hann du med det?

– Det var många sena kvällar och helger. Även semestrar.

Och det var det värt enligt Carl Svernlöv. Han undervisar fortfarande i Uppsala, 20 procent av tjänsten är vigd till det.

– Den praktiska verksamheten ger en massa uppslag att forska och skriva om. Att jag fördjupar mig gör mig samtidigt till en bättre advokat. De båda delarna stöttar varandra.

Under vårterminen har han en kurs i internationella företagsförvärv tillsammans med Daniel Stattin. 57 studenter deltar.

Associationsrätt är enkelt förklarat den juridik som reglerar samarbete genom bolag och föreningar.

Hur kommer det sig att du har intresserat dig så mycket för bolagsstyrningsfrågor?

– Vissa är intresserade av jakt, andra spelar golf. Jag har närmast ett hobbyintresse av bolagsstyrningsfrågor. Jag är fascinerad över hur bolag och organisationer styrs, av gruppdynamiken i styrelser och så vidare.

–Det började i mitten på 90-talet när jag började fundera på att fördjupa mig inom aktiebolagsrätt. Då visste jag inte riktigt vad jag skulle titta på, men jag tyckte att styrelsefrågor var intressant. Jag skrev en lic-avhandling om suppleanter. Senare en längre doktorsavhandling om ansvarsfrihet och skadeståndsansvar. Parallellt med det jobbade jag med att skriva kommentarer till svensk kod för bolagsstyrning i mitten av 00-talet. Sedan har jag fått många uppdrag som advokat inom området. Nu är det som ett självspelande piano.

Du verkar arbeta väldigt mycket. Hur har det gått att kombinera med familjelivet?

– Det har gått bra. Jag är god vän med mina barn och jag har varit gift med min fru i 27 år nu till sommaren. Hur mycket jag arbetar varierar, men jag har väl aldrig jobbat mindre än en 40-timmarsvecka.

De första tre åren i USA var riktigt intensiva. Carl Svernlöv beskriver det som att han arbetade dubbelt.

– Det var tre år som motsvarade 5–6 år här. Men det var en bra skola.

Den stora skillnaden mellan att arbeta i Sverige och USA var att hierarkierna var starkare. Svernlöv beskriver ett tillfälle när han var oense med sin närmsta chef, hans ”senior associate” och gick direkt till partnern. Det var inte uppskattat av partnern och hans senior associate blev rasande.

Vad lärde du dig av det?

– Chain of command, säger Svernlöv och skrattar.

Det är som i det militära. Och Svernlöv är aktiv reservofficer i flygvapnet.

– Det militära har gett mig goda principer om ledarskap.

Carl Svernlöv sitter med i styrelsen för Baker McKenzie i Stockholm och leder tillsammans med en kollega en avdelning med sju underställda.

På kontoret – de två våningarna högst upp på Vasagatan 7, mitt emot det gamla postpalatset där bland annat regeringskansliet numera huserar – arbetar sammanlagt 100 personer. Det ser tomt ut idag – i konferensdelen – så när som en tv som står på i receptionen och väsnas lite grann.

– Alla arbetar, säger receptionisten när vi går förbi.

Carl Svernlövs mamma är sjukgymnast. Hans pappa är ekonom och arbetade för Saab hela sitt liv. På 70-talet var han på Datasaab, Saabs IT-bolag som senare såldes till Ericsson. Han blev ekonomichef för verksamheten i USA och familjen hamnade i Greenwich i Connecticut, strax norr om New York. Carl Svernlöv gick därmed hela gymnasiet i USA.

Först hade han tänkt sig en karriär på utrikesdepartementet, UD. När hans föräldrar hörde sig för sade UD att på 4–5 års sikt skulle de behöva jurister.

– Det var därför jag började plugga juridik. Först grundexamen i Uppsala och därefter master i USA.

Men vad hände med UD?

– Jag hade sommarjobb, först på en bank. Nästa sommar på en advokatbyrå. Jag tyckte att det var så himla roligt så sedan fanns inte några tankar på något annat.

Carl Svernlöv har fortfarande kvar sin amerikanska advokatlicens.

– Den är bra att ha ibland, speciellt när jag har med amerikanska klienter att göra.

Han slänger över sitt visitkort tvärs över det stora konferensbordet för att jag ska kunna se. Förutom advokat, partner och adjungerad professor står också titeln ”attorney-at-law (New York)”.

Advokatbyrån där han arbetar hjälper många av de största företagen i världen och i Norden. Exakt vilka går bara att få reda på om kunderna själva har valt att gå ut med det. Ett offentligt exempel på ett storföretag som Carl Svernlöv har hjälpt ett flertal gånger är Husqvarna.

Utöver att vara rådgivare till bolagen är Carl Svernlöv ofta ordförande på bolagsstämmor. Intresset för stämmorna varierar beroende lite på hur stora bolagen är och vilka frågor som är uppe för behandling. På särskilt de mindre bolagens stämmor är det ofta glest med folk.

En av de hetaste trenderna inom bolagsstyrning just nu är digitalisering av årsstämmorna, där man ska kunna delta på distans och både kunna rösta och uttala sig.

– Det har vi ännu inga exempel på i Sverige, men jag tror att det kommer.

Just nu är det fullt upp på Baker McKenzie – någon lågkonjunktur märks inte av. Byrån brukar ha mycket att göra både i lågkonjunktur och högkonjunktur, men däremot ha det lite kämpigare i lägena däremellan, som precis efter finanskrisen.

För närvarande handlar den stora mängden av jobb om börsnoteringar, förvärv och fusioner. Dessutom om vissa större processer kring tvister.

Intervjun börjar lida mot sitt slut. Vad gör du på fritiden?

– Läser och skriver om associationsrätt, säger Carl Svernlöv och ler brett.

Just nu skriver han på en artikel om det associationsrättsliga skadebegreppet som kommer att publiceras i någon tidskrift, kanske Svensk juristtidning eller Juridisk tidskrift.

– Att det förekommer och att det har förekommit penningtvätt via banksystemen är ingen nyhet. Det har varit ganska uppenbart under flera år och det har varit en sak som vi har känt oss oroliga över – inte bara när det gäller Swedbank utan alla våra europeiska bankinnehav. Det är djupt beklämmande att kriminella kunnat utnyttja systemet, säger Carina Lundberg Markow, ägaransvarig på Folksam.

I fredags offentliggjorde Swedbank Forensic Risk Alliances, FRA:s, statusrapport om de 50 kunder som förekommer i SVTs Uppdrag gransknings avslöjande om penningtvätt där 40 miljarder svenska kronor ska ha slussats inom Swedbanks kontor i Baltikum mellan åren 2007 och 2015. Rapporten fick snabbt kritik från flera håll bland annat ägarna Alecta, AMF men även från finansmarknadsministern Per Bolund och Aktiespararnas Joacim Olsson. Swedbanks största ägare Sparbanksgruppen och Folksam är dock nöjda med rapporten. 

– Det vi är nöjda med är att denna rapport bekräftar att banken har upptäckt misstänkta kunder och transaktioner och anmält dessa till myndigheter och att man har avslutat dessa kundrelationer där det varit misstänkta transaktioner inblandade, säger Carina Lundberg Markow, ägaransvarig på Folksam.

Hon menar att det är just detta som uppdraget gick ut på och att kritiken från bland annat de övriga ägarna kan bero på att man haft andra förväntningar på rapporten.

– Jag hörde vad Aktiespararnas vd sade. Att det hade varit så mycket rykten och de hade då förväntat sig att rapporten skulle bringa klarhet i ryktena. Det är ju en helt annan historia. Det är inte något vi förväntade alls. Detta problem är mycket bredare än dessa 50 kunder och bredare än Swedbank och svenska banker. Det handlar om hela det europeiska banksystemet som under en rad år har blivit manipulerat där kriminella personer funnits både i bankerna och utanför. 

– Det är vansinnigt mycket större. Det trodde inte vi att man skulle klara av på tre veckor. Det faller ju inom sin orimlighet. Läser man direktiven, vad denna utredning skulle omfatta så kan jag inte tolka det på ett annat sätt än att man faktiskt har gjort det som man skulle göra. Det är lkonstigt att säga att detta verkligen gör att man känner sig osäker på förtroendet. 

Hon poängterar att Folksam inte ”har någon gräddfil in i banken” där man kan ta del av eller beställa sekretessbelagt material, vilket i så fall skulle vara ett brott mot lagstiftningen.

Carina Lundberg Markow väntar nu på den sista och viktigaste pusselbiten, som hon kallar den, FI:s  och de baltiska myndigheternas gemensamma granskning där man ska gå igenom om processerna och kontrollsystemen i banken varit tillräckliga, om man har anmält misstänkta transaktioner i tid och om kundavslutningarna har genomförts i överensstämmelse med gällande lagstiftning.

Känns som att det är denna information som alla väntar på? Där förväntningarna låg på rapporten?
– Samtidigt förstår jag inte varför man har dessa förväntningar. Vi är inte ett jättestort team som jobbat med denna fråga men vi har kommit till samma slutsats. Jag förstår inte hur man kan komma till en annan slutsats än att den rapport som föreligger svarar på det som den skulle svara på. 

Hon uppger att man haft för högt ställda förväntningar om man trott att rapporten skulle belysa ”rykten” och bevisa dessa.

Hur tycker du att Swedbank har hanterat denna kris?
– Det finns brister i tydligheten. Vi är ett litet team som arbetat med dessa frågor och vi har haft svårt vid flera tillfällen, när de gjort uttalanden, att riktigt förstå vad det är man säger. 

Hon refererar även till analytikerkonferenser per telefon där hon fått bekräftat att det råder en samstämmighet bland de nordiska bankanalytikerna att det varit svårt att ta in Swedbanks information.

– Jag är ganska kritisk till hur banken har kommunicerat. 

Det är ju inte bara ägarna som ska förstå, utan även kunderna?
– Absolut. Jag företräder i detta fall Folksams kunder. Uppdragsgivare är också arga och kräver svar.

Ur detta perspektiv kanske man skulle vara ännu mer tydlig med vad man faktiskt kom fram till i rapporten?
– Jag tycker att man är tydlig. Man säger att man har upptäckt saker, att man har rapporterat till myndigheter. Man redogör processerna och hur man har arbetat med att ta bort icke-önskvärda kunder. Lagen heter ju att man ska motverka penningtvätt och förhindra terroristfinansiering. 

Det rapporterar SVT.

SVT har tagit del av innehållet i interna dokument som visar att Swedbank i Estland utredde kopplingar till den så kallade Magnitskij-affären redan 2013. Ändå finns det uppgifter som pekar på att det så sent som hösten 2018 fortfarande fanns kunder med Magnitskij-kopplingar kvar i banken.

Swedbanks nuvarande vd i Estland, Robert Kitt, bekräftar för den estländska dagstidningen Postimees att det gjordes en utredning redan 2013. Men han vill inte ytterligare kommentera vilka åtgärder som vidtogs.

Men enligt "källor från den aktuella tiden" skickades den interna rapporten till Birgitte Bonnesen, som då var chef för Swedbanks baltiska verksamhet.

Även Swedbanks vd i Estland, Robert Kitt, bekräftar för Postimees att det gjordes en utredning redan 2013. Men han vill inte ytterligare kommentera vilka åtgärder som vidtogs.

– Vi har många saker i huset som vi offentligt inte kan prata högt om.

Uppgifterna om kopplingar till Magnitskij-fallet ska även ha funnits med i den hemliga internrapport som togs emot av Birgitte Bonnesen 2018. I utredningen uppmanas bankens ledning att göra sig av med alla kunder som är kopplade till Magnitskij-fallet.

Den amerikanske finansmannen Bill Browder - vars stulna pengar den ryske revisorn Sergej Magnitskij sökte efter när han själv häktades och sedermera avled i häktet 2009 - kände inte till att Swedbank hade uppgifter om kopplingar till den döde revisorn redan 2013.

–Jag skulle ha antagit att de hade agerat mycket, mycket tidigare om de hade den informationen", säger finansmannen Bill Browder till SVT.

På torsdag i denna vecka har Swedbank årsstämma.

– Vi tycker att alltmer talar för att inte bevilja ansvarsfrihet på bolagsstämman. Det är för många oklarheter och för många signaler om att något inte står rätt till i banken när det kommer till hur man arbetar mot korruption och penningtvätt. Det säger Joacim Olsson, vd Aktiespararna, till Sveriges Radio.

Inför stämman i Swedbank på torsdag står en sak i centrum,  och det är frågan om Swedbanks vd och styrelse ska beviljas ansvarsfrihet eller inte efter de uppgifter som kommit fram om misstänkt penningtvätt. 

Enligt de nya uppgifter som SVT rapporterar om tisdagen fanns det så sent som hösten 2018 fortfarande kvar kunder i banken med kopplingar till den så kallade Magnitskij-affären, då den ryska statskassan plundrades på omkring 2 miljarder kronor av korrupta statliga tjänstemän. 

Storägarna AMF och Alecta har inte sagt hur de kommer att rösta på stämman.

Folksam, en annan storägare, har fortsatt förtroende för Swedbank.

– Ja, för närvarande står vi fast vid att rösta för valberedningens förslag, då röstar vi också för ansvarsfrihet, säger Carina Lundberg Markow, ansvarig för ägarfrågor, till Sveriges Radio.

Som en del av detta föreslår valberedningen nu nyval av Kerstin Hermansson som styrelseledamot, i tillägg till det tidigare förslaget, som offentliggjordes den 12 februari 2019.

Förslaget innebär att antalet bolagsstämmovalda styrelseledamöter i Swedbank utökas från nio till tio personer, det framgår av ett pressmeddelande från Swedbank.

Kerstin Hermansson kommer att bidra i styrelsearbetet med sin kompetens i frågor som rör regelefterlevnad och värdepappersfrågor. Kerstin Hermansson är tidigare vd i Svenska Fondhandlareföreningen, och har som expert deltagit i flera utredningar på uppdrag av regeringen när det gäller regelverket för värdepappersmarknaden. H

Hon har nära bevakat regelutvecklingen i EU under de senaste tio åren med fokus på värdepappersmarknaden. Hon har också varit aktiv inom European Banking Federation och ESMAs (Europeiska värdepappers och marknadsmyndigheten) Securities and Markets Stakeholder Group, samt är styrelseledamot i SwedSec Licensiering AB och Sjunde AP-fonden. Hon har en juristexamen från Lunds Universitet.

Det innebär att styrelsen kommer att bestå av Lars Idermark, Ulrika Francke, Siv Svensson, Bodil Eriksson, Peter Norman, Mats Granryd, Bo Johansson, Magnus Uggla, Anna Mossberg samt Kerstin Hermansson. Till ordförande föreslås Lars Idermark.

Ingves: Riksbanken ska inte styra för mycket
"Riksbanken kan inte, och ska inte, stabilisera både inflationen och växelkursen."

Det skriver riksbankschefen Stefan Ingves i en debattartikel i Dagens Nyheter där han kommenterar läget för den försvagade svenska kronan.

Så här beskriver Ingves Riksbankens uppdrag:

”Prisstabilitet är vårt uppdrag och det är det bästa sätt på vilket Riksbanken kan bidra till fasta spelregler i ekonomin.”

Och fortsätter:

”Vissa kan förstås ändå landa i bedömningen att kronans rörelser blir för stora med ett inflationsmål och rörlig växelkurs och att ett annat upplägg därför vore att föredra. I Sverige är det regeringen som beslutar om växel­kursen ska vara fast eller rörlig.”

Hexagonchefen bäst betald
Av Sveriges 18 bäst betalda vd:ar är 16 män. Högst upp på listan finns Hexagonchefen Ola Rollén, enligt en genomgång som Svenska Dagbladet gjort av vd:arnas totala ersättning under 2018 och 2017.

Rolléns totala ersättning ökade med 25 procent till 52 miljoner kronor. Både den fasta ersättningen och den så kallade bonusen ökade.

På andra plats kommer Volvos vd Martin Lundstedt. Han fick under 2018 totalt 43,5 miljoner kronor. Andra som ligger högt upp på listan, enligt SvD:s genomgång, är Ericssons vd Börje Ekholm (42 miljoner), Sandvikchefen Björn Rosengren (38,5 miljoner) och industriföretaget SKF:s Alrik Danielson (30 miljoner).

Swedbank ska ha vilselett myndighet i USA
Swedbanks högsta ledning har hemlighållit misstänkta kunder och transaktioner för amerikanska utredare, rapporterar SVT:s Uppdrag granskning.

Enligt programmet handlar det om central information om den ökända advokatbyrån Mossack Fonseca som utelämnats när finansmyndigheten i New York krävde svar av banken.

I morgon är det årsstämma för Swedbanks aktieägare i Stockholm.

Alecta inte nöjd med Swedbanks hantering
– Vi är inte nöjda med styrelsens hantering av penningtvättsärendet och förtroendet för banken har skadats. Därför tycker vi det är bra att valberedningen har inlett ett arbete med att stärka styrelsen, säger Alectas vd Magnus Billing till Dagens Nyheter.

Pensionsbolaget Alecta äger 4,8 procent av aktierna i Swedbank och är en av storägarna. Samtidigt meddelar också pensionsbolaget AMF, som äger 4,4 procent, att de också står bakom Kerstin Hermansson som ny ledamot i bankens styrelse men vill se fler förstärkningar i under våren.

Vad gäller frågan om att bevilja vd Birgitte Bonnesen och styrelsen ansvarsfrihet för 2018 på årsstämman ger inte pensionsbolagen något besked.

– Ansvarsfriheten avvaktar vi med till stämmodagen, säger Magnus Billing.

Bonnier News får klartecken att köpa Mittmedia
Bonnier News köp av lokaltidningskoncernen Mittmedia har fått Konkurrensverkets godkännande. Det rapporterar Dagens Industri som ägs av Bonnier News.

”Vi kan nu fortsätta med förberedelserna inför tillträdet”, uppger Bonnier News vd Anders Eriksson i en kommentar efter beskedet.

Affären, som genomförs tillsammans med den norska mediekoncernen Amedia, tillkännagavs i februari efter att Mittmedias ägarstiftelser tackat ja till ett än så länge okänt bud, skriver DI.

Mittmedia, som den senaste tiden dragits med ekonomiska problem, äger 28 tidningar i Mellansverige.

John Mattson utreder förutsättning för börsnotering
John Mattson Fastighetsföretagen AB har initierat en process för att utreda förutsättningarna för en notering av bolagets aktier på Nasdaq Stockholms huvudlista. I samband med en eventuell notering kommer en ägarspridning av befintliga aktier att genomföras.

John Mattson har under en längre tid förberett sig för en framtid i noterad miljö, där huvudägaren kvarstår som en betydande ägare. En notering av bolagets aktier är ett logiskt och viktigt steg i bolagets fortsatta utveckling och tillväxt då det ökar kännedomen om verksamheten och stärker bolagets profil.

Med anledning av ovan har John Mattson Fastighetsföretagen AB anlitat Carnegie och Handelsbanken som finansiella rådgivare och Gernandt & Danielsson som legal rådgivare.

Sedan klockan 09:00 pågår det en husrannsakan på Swedbanks huvudkontor.

Detta bekräftas av Niklas Ahlgren, presskommunikatör på Ekobrottsmyndigheten samt av EBM på twitter:

"EBM kan bekräfta de medieuppgifter som gör gällande att ett tillslag pågår på Swedbanks huvudkontor. Tillslaget genomförs av poliser från EBM:s Finansmarknadskammare på uppdrag av chefsåklagare Thomas Langrot med anledning av den pågående förundersökningen mot Swedbank." 

Swedbank bekräftar kort efter twitterinlägget även uppgifterna.

"Vid denna tidpunkt, har ingen individ eller legal enhet blivit delgiven någon misstanke om brott", enligt ett pressmeddelande från Swedbank.

Swedbank skriver vidare att banken samarbetar med myndigheterna.

Den 27 februari meddelade chefsåklagare Thomas Langrot på Finansmarknadskammaren vid Ekobrottsmyndigheten att man inleder en förundersökning mot Swedbank gällande misstanke om obehörigt röjande av insiderinformation som ska ha skett till de 15 största ägarna i Swedbank innan inslaget i SVT.

– Exakt vad man söker efter har jag inga uppgifter om men syftet med tillslaget är att säkra bevisning, säger Niklas Ahlgren på Ekobrottsmyndigheten till Realtid som även hänvisar till att tillslaget rör de misstankarna som myndigheten kommunicerade om den 27 februari.

Har det tillkommit några brottsmisstankar?
– Nej, det har det inte gjort. Mer information kommer komma senare i eftermiddag när tillslaget är avslutat, säger han.