–De stora bankerna gör allt för att krossa ett litet innovationsföretag, kommenterar Accumulates vd, Stefan Hultberg.

Realtid.se har frågat de tre svenska storbanker som är huvudägare i Finansiell ID-teknik om hur aktiva de är i patentstriden, där Accumulate hävdar att mobilt Bank-ID bygger på deras uppfinning och att bankerna via Finansiell ID-teknik har stulit deras lösning. Det handlar om Handelsbanken, Swedbank och SEB. Nordea står utanför.
Genomgående i deras svar är att konflikten ligger utanför deras revir. Till exempel så svarar Handelsbankens presschef, Johan Wallqvist, så här:
–Det är Finansiell ID-teknik som sköter allt det här. Vi är inte alls inblandade i det.

Så ni gör ingenting mer än att följa processen passivt?
–Nej, precis. Det är det enda rimliga - det operativa bolaget hanterar frågan. Vi är bara delägare.

Och när SEB:s presschef Frank Hojem får frågan om de på något sätt har samordnat försvaret med andra banker och Finansiell ID-teknik blir svaret:
–Inte mer än att vi har ett gemensamt intresse i bolaget. Vi är ju måna om mobilt bank-ID. Vi är representerade i styrelsen och följer utvecklingen där.

Även Anette Ringius, presstalesman på Swedbank, tillbakavisar kategoriskt att banken är i aktiv i konflikten.
–Aktiv och aktiv... Vi får information så klart och väntar på hur processen utvecklas.
Ni gör inget mer än att passivt ta emot information?
–Nej.

Men när Realtid lägger pussel framträder en helt annan bild. Hösten 2016 skickade Accumulate varningsbrev till bankerna, Finansiell ID-teknik och Swish angående de påstådda patentintrången (Accumulate hävdar att även i fallet Swish är det deras teknik som använts). Breven satte igång en intressant händelsekedja. Mottagarna av breven visste då att Accumulate och konkurrenten Seamless redan hade en patenttvist med varandra (dom väntar nu i Patent- och marknadsdomstolen i Stockholm). I det tysta hände saker. Seamless tidigare vd, Peter Fredell, berättar.

–Via våra advokater fick jag veta att de (bankerna, Finansiell ID-teknik och Swish, red:s anm) ville träffa oss och diskutera läget.

Mötet hölls något senare samma höst. Närvarande var, enligt Peter Fredell, Finansiell ID-tekniks vd Johan Eriksson, jurister på storbankerna, deras juridiska ombud och representanter för Swish. Vad de ville var att få ta del av den research som Seamless gjort inför patenttvisten med Accumulate. Men av det blev intet.

–Vi hade lagt ner runt 15 miljoner på den researchen så vi ville ju ha ersättning för informationen. Men det blev blankt nej. Deras attityd var ungefär "Vi ska ha informationen för det är vi som är bankerna", säger Peter Fredell.

–Alltså, jag har inget emot att dela med mig av information, men då får de ju betala också, men det ville de inte. Så de fick inget.

När Realtid talar med Accumulates vd Stefan Hultberg är han inte förvånad.

–Så här har det varit hela tiden. Vi har påtalat deras intrång, men de vägrar tala med oss. De slår bara ifrån sig och säger att "Nej, så är det inte". De fattar inte det här med upphovsrätt och patent, utan så fort de ser något intressant så tänker de "Det här kan vi bygga själva". Nu vill de bara krossa ett litet innovationsföretag som satt sig upp mot dem.

Men, det stannar inte där. Efter att Accumulate i maj stämde Finansiell ID-teknik på sex miljarder kronor begärde man sk intrångsundersökning hos Finansiell ID-teknik och dess underleverantör, it-konsulten Cybercom,  för att säkra bevis för att tekniken i mobilt bank-ID var stulen. En förutsättning för att domstolen skulle gå med gå detta var att Accumulate ställde upp en bankgaranti på totalt 600.000 kronor för att garantera ersättning för eventuella störningar hos Finansiell ID-teknik och Cybercom.

Accumulate vände sig då till Swedbank, som sedan länge är bolagets husbank. Det man ville var att Swedbank skulle spärra 400.000 kronor för intrångsundersökningen hos Finansiell ID-teknik och 200.000 för motsvarande undersökning hos Cybercom. Därefter skulle banken utfärda bankgarantier på motsvarande belopp. I en första vända fick Stefan Hultberg veta att det inte skulle vara något problem - det behövdes bara en formell riskanalys och sedan skulle saken vara klar. Dagen efter fick Hultberg veta att något beslut inte fattats utan att ärendet vandrat högre upp i bankhierarkin. På tredje dagen återkom bankens handläggare till Stefan Hultberg med beskedet att tyvärr kunde Swedbank inte ställa upp med vare sig spärrkonto eller bankgaranti. Detta sades bero på Accumulates konflikt med Finansiell ID-teknik, vari Swedbank alltså är en av huvudägarna. Accumulate kunde inte ens få en bankgaranti för intrångsundersökning hos Cybercom, eftersom "det rör samma rättsprocess".

–Det är uppenbart att de försöker sabotera processen genom att omöjliggöra en bankgaranti, menar Hultberg.

Men historien slutar inte med detta. När Stefan Hultberg ställde frågan om banken i alla fall kunde ställa upp med spärrkonto ifall bolaget fick tag i pengarna på annat sätt, blev svaret återigen nej. Och återigen med samma motivering: så länge konflikten med Finansiell ID-teknik pågår är det inte aktuellt med någon hjälp från Swedbank.

–Vi försökte då gå vidare med andra banker, men det visade sig att det inte var helt lätt. Nästan alla är delägare i Finansiell ID-teknik, fortsätter Stefan Hultberg.

När Realtid.se ringer upp Swedbanks handläggare i frågan svarar han först i telefon, men så fort vi förklarat vad saken gäller bryts samtalet omedelbart. Det hela tar kanske sju-tio sekunder. När vi ringer upp igen (åtskilliga gånger) under fredagseftermiddagen svarar inte handläggaren längre. Och från Swedbanks pressavdelning är det tyst - trots löfte om att de ska återkomma i frågan.

–Nu har vi lyckats lösa problemet genom att betala in pengarna till ett spärrkonto hos vår advokat. Men det är ju helt klart att de gör allt för att skrämma och förödmjuka oss, konstaterar Hultberg.

Inte heller konkurrenten Peter Fredell är förvånad över bankernas agerande.

–De svenska storbankerna är helt maktfullkomliga. Jag har jobbat med banker över hela världen och jag har aldrig mött en så maktfullkomlig attityd någon annanstans. Det är precis som om vi inte lever i en demokrati. Bankerna har total makt över näringsliv, konsumenter och politiker. Hur många gånger har man inte sett Bankföreningen springa till regeringen med något konstigt förslag som sedan går igenom?

Realtid.se har bett Johan Eriksson, vd för Finansiell ID-teknik, att kommentera det hemliga mötet med Seamless. Någon sådan kommentar får vi inte, blott ett skriftligt svar från bolagets administrativa chef, Malin Wemnell: "Vi ställer oss som sagt avvisande till de anklagelser som Accumulate riktar mot oss, Mobilt BankID är vår egen utvecklade lösning och det känner vi oss trygga med. Det är den övergripande fråga som detta handlar om och som vi beskriver i vårt svar (till Patent- och marknadsdomstolen, red:s anm).

I övrigt så kan jag inte gå ner på en djupare detaljnivå än så, vare sig det gäller möten eller annat."

Realtid.se har även sökt advokat Jonas Westerberg, ombud för Finansiell ID-teknik, dock utan framgång.
 

Erik Penser bank har med vd Johan Mörner gått blixsnabbt framåt efter omstruktureringarna i organisationen. Under senaste året har banken ökat intäkterna och ökat kostnadsmassan. Nu utökar banken även antalet anställda i organisationen.

- Vi har rekryterat väldigt mycket folk under den senaste tiden och det kommer några till under september men de är inte officiella. Vi har stärkt upp på alla enheter. Under augusti-september är det tolv nya som började här på banken, säger Johan Mörner, vd och CEO på banken.

En av dessa tar dessutom plats i ledningen och två av dem som firmatecknare. Samtidigt lämnar analyschefen Mattias Isakson sin anställning.

- Mattias har valt att lämna, det stämmer, säger Johan Mörner till Realtid.se.

- Vi har ersatt Mattias redan. Numera är David Cederberg vår analyschef. Han har arbetat en period hos oss. Han är en väldigt erfaren analytiker som varit med länge och kommer från Pareto närmast.

Jonas Thulin, som kommer närmast från Nordea där han var chef för tillgångsallokering, är Erik Penser Banks nye kapitalförvaltningschef.

- En del av de uppgifter som Mattias hade kommer Jonas ta över. Vi känner att vi har en riktigt bra uppställning nu när det gäller kapitalförvaltningen och analys, säger Johan Mörner.

Ytterligare två analytiker har rekryterats till banken. Rikard Engberg kommer från nyhetssajten Fastighetsvärlden och Marlon Värnik kommer från egen verksamhet där han arbetat med trading och analys.

Banken har även rekryterat en ny IT-chef, Lars Sönnerlid, som kommer närmast från East Capital. Han tar plats i bankens ledningsgrupp och blir firmatecknare i bolaget.

Banken har även stärkt kontrollfunktionerna och tagit in en complianceofficer som heter Charlotta Olivendahl som kommer från Finansinspektionen. Från denna myndighet har Erik Penser Bank även rekryterat juristen Tanja Svedulf.

Banken har även rekryterat David Rejman-Körösi till Riskavdelningen. Han kommer närmast från Söderberg & Partners.

Martin Theimer, som senast kommer från UBS, rekryteras till enheten för investeringslösningar.

Mats Calmelid, som kommer närmast från Carnegie, rekryteras till mäkleriet liksom Anton Nerman som närmast kommer från Swedbank och tillträdde i somras.

Till corporate finance har Erik Penser Bank rekryterat Kajsa Gejhammar, som kommer närmast från Catella.

Swedbanks årsstämma kommer att hållas torsdagen den 22 mars 2018 i Stockholm. Valberedningen består av följande personer: Lennart Haglund, utsedd av ägargruppen Föreningen Sparbanksintressenter, tillika valberedningens ordförande; Jens Henriksson, utsedd av ägargruppen Folksam; Ramsay Brufer, utsedd av Alecta; Johan Sidenmark, utsedd av AMF; Peter Karlström, utsedd av ägargruppen Sparbanksstiftelserna; Lars Idermark, styrelseordförande Swedbank AB.

I fjol bestod valberedningen av följande personer: Lennart Anderberg, utsedd av ägargruppen Föreningen Sparbanksgruppen, tillika ordförande i valberedningen, Ramsay Brufer, utsedd av Alecta, Jens Henriksson, utsedd av Folksam, Peter Karlström, utsedd av ägargruppen Sparbanksstiftelserna och Anders Sundström, styrelseordförande Swedbank AB.

Ragnar Gustavii har utsetts till ny chef för vd-staben på Swedbank samt medlem av Swedbanks koncernledning. Han kommer närmast från EY där han ingår i den nordiska ledningsgruppen. Han ersätter Mikael Björknert som har utsetts till chef för den nybildade enheten Group Strategy.

 Vd-staben inkluderar enheter såsom HR, juridik, infrastruktur, kommunikation, hållbarhet samt varumärke och marknad.

- Jag är väldigt glad över att kunna välkomna Ragnar Gustavii till Swedbank och koncernledningen. Ragnar Gustavii har en gedigen erfarenhet av att arbeta med företag inom stark förändring och jag värdesätter hans strategiska och exekutiva förmåga väldigt högt, säger Birgitte Bonnesen, vd och koncernchef, Swedbank.

Ragnar Gustavii har en bakgrund som Sverigechef för EY och är medlem av den nordiska ledningsgruppen med ansvar för försäljning och affärsutveckling.

- Jag ser fram emot att ta mig an min nya roll på Swedbank. Banken befinner sig mitt i en mycket spännande förändringsresa. Jag har stor respekt för bankens ursprung, värderingar och digitala avtryck som jag tror är viktiga framgångsfaktorer i den nu pågående förändringen, säger Ragnar Gustavii, tillträdande chef, vd-staben på Swedbank.

Den nuvarande chefen för vd-staben, Mikael Björknert, kommer att kvarstå i koncernledningen i sin nya roll som chef för koncernstrategienheten.

Ragnar Gustavii och Mikael Björknert kommer att tillträda sina nya roller senast den 1 februari 2018.

Åtta av tio svenska sparare efterfrågar hållbarhetsmärkta fonder, enligt en ny undersökning som Sifo gjort på uppdrag av Miljömärkning Sverige. De flesta litar också mer på en märkning än på bankrådgivares rekommendationer på hållbara fonder, enligt undersökningen.

– Med Svanenmärket vägleds nu spararen om vilka fonder som klarar tuffa hållbarhetskrav och som har potential att påverka företagande i en mer hållbar riktning. Det är mycket glädjande att vi redan fått med oss så många engagerade aktörer på resan mot en grönare finansmarknad, säger Ragnar Unge, vd Miljömärkning Sverige, i en kommentar.

Några av de Svanenmärkta fonderna är Alfred Berg Hållbar Tillväxt Sverige, CB Save Earth Fund, Handelsbanken Hållbar Energi, SEB Hållbarhetsfond Sverige och Swedbank Robur Ethica Global. Nordea är den enda storbanken som inte fått någon hållbarhets-certifierad fond. Hittills har tolv fonder fått märkningen och tillsammans förvaltar de totalt 30 miljarder kronor.

Det var konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) som i går tisdag delade ut hållbarhets-certifikaten på konferensanläggningen Norra Latin i centrala Stockholm. 

– Svanenmärkta fonder blir ett viktigt komplement till den lagstiftning som regeringen nyligen beslutat om som innebär att alla fonder ska redovisa om och hur de arbetar med hållbarhet. För alla sparare ska det vara lätt att göra rätt, hållbara fonder är både bra för vår planet och ger pengar i plånboken, säger Per Bolund, i en kommentar.

För att en fond ska få Svanenmärkning måste den avstå från innehav i företag som exempelvis sysslar med kol, vapen, tobak eller statsobligationer från korrupta länder. Förvaltaren måste också göra en hållbarhetsanalys, årligen rapportera om sitt hållbarhetsarbete och redovisa innehaven.

Allt fler banker satsar på fintech-samarbeten för att hänga med i dagens snabba digitala utveckling och bli innovativare.

SEB partnade förra året upp med sparappen Tink, Resurs Bank samarbetar med Mastercard kring betaltjänsten Loyopay– och Nordea vill skapa ett "appstore" för fintechtjänster. För ett halv år sedan blev även Swedbank delägare i fintech-startupen Mina Tjänster. Det var bankens första fintech-investering.

Nu integreras Mina Tjänster i Swedbanks och Sparbankernas bankapp som tillsammans har 4,3 miljoner användare, enligt ett pressmeddelande.

Mina Tjänsters lösning behåller dock sin grafiska utformning och blir därmed en tydlig kringfunktion. Bolaget erbjuder en prisjämförelse-app för abonnemang. Swedbank kallar den för "Abonnemangshjälpen" på sin plattform.

 — När vi nu erbjuder Abonnemangshjälpen till våra svenska kunder direkt i appen bryter vi ny mark, aldrig tidigare har bankkunder kunnat hantera sina abonnemang direkt i sin mobila bankapp, hävdar Emma Heimonen, ansvarig för digital innovation på Swedbank.

Mina Tjänster har tidigare pekat ut Swedbanks Baltikum-marknad som intressant och att det är i linje med bolagets expansionsplaner utomlands.

B3IT har lång erfarenhet av samarbete med Swedbank och genom dotterbolaget B3 Visab Consulting har man haft en relation med Swedbank i över 30 år.

Det nya avtalet omfattar en rad olika konsultroller och löper på tre år från avtalstecknandet.
– Vi är självklart stolta över att vi som koncern fått förtroendet att fördjupa vår relation med Swedbank som ramavtalspartner. Nu får vi möjlighet att leverera ännu bredare och starkare till Swedbank, som redan idag är en av våra större kunder inom bank och finans, säger Sven Uthorn, vd och koncernchef för B3IT Management i ett pressmeddelande.

Bank, Finans & Försäkringsbranschen är ett av B3IT:s snabbast växande områden och står nu för över 20 procent av koncernens omsättning. 

I dag presenterar Swedbank den tredje kvartalsrapporten för 2017. Intäkterna för kvartalet landade på 10.418 miljoner kronor, vilket kan jämföras med det andra kvartalets 10.393 miljoner kronor. Räntenettot ökade med 2 procent till 6.208 miljoner kronor medan provisionsnettot minskade med 3 procent till 2.917 miljoner kronor. De totala kostnaderna under perioden minskade med 2 procent jämfört med andra kvartalet till 3.883 miljoner kronor. Kreditförlusterna minskade med 41 procent och uppgick till 235 miljoner kronor jämfört med samma period i fjol. Periodens resultat landade på 4.743 miljoner kronor, att jämföras med andra kvartalets 4.746 miljoner kronor. 

"Vi levererar ett stabilt kvartalsresultat. Efterfrågan på bolån är fortsatt stark medan vi inom företagssektorn sett en något bredare låneefterfrågan än tidigare. Förvärvet av PayEx och en hög kortaktivitet höll provisionsintäkterna stabila i en annars säsongmässigt svagare sommarperiod”, skriver Birgitte Bonusen i vd-kommentaren.

Intäkterna under niomånadersperioden ökade med 2 procent jämfört med fjolårets intäkter och landade på 31.462 miljoner kronor. Räntenettot ökade med 8 procent och uppgick till 18.269 miljoner kronor medan provisionsnettot ökade med 6 procent till 8.739 miljoner kronor. Totala kostnader under niomånadersperioden uppgick till 11.852 miljoner kronor vilket var en ökning med 3 procent jämfört med fjolårets kostnader under samma period. Kreditförlusterna ökade med 26 procent och uppgick till  974 miljoner kronor. Periodens resultat uppgick till 14.613 miljoner kronor, vilket var 5 procent lägre än samma period i fjol.

"Under årets sista månader kommer jag och resten av koncernledningen att fokusera på att slutföra planerings- arbetet för nästa år och formulera våra prioriteringar. Vår nuvarande höga aktivitetsnivå gör att vi kan ha ännu högre ambitioner. Nästa års prioriteringar kommer att syfta till att ytterligare öka kundvärdet samtidigt som vi befäster bankens långsiktiga finansiella ställning”, avslutar Birgitte Bonnesen.

AMF Pension flaggar i dag för ett förvärv i Swedbank. Efter förvärvet äger AMF 56.789.442 aktier och 33.000.000 direkt innehavda rösträtter och 23.789.442 indirekta rösträtter. Innehavet motsvarar 5,02 procent av aktierna, 2,92 procent av de direkta innehavda rösträtterna och 2,1 procent av de indirekt innehavda rösträtterna.

Det är AMF Fonder som äger 23.789.442 rösträtter, motsvarande 2,1 procent. Koncernens samlade innehav uppgår till 56.789.442 rösträtter, motsvarande 5,02 procent av rösträtterna.

Innan förvärvet ägde AMF 56.023.179 aktier och 56.023.179 rösträtter.

Pengarna från den gröna obligationen kommer att användas för att finansiera hållbara investeringar i fastigheter och förnybara energikällor som minskar koldioxidanvändningen i samhället, samt bidrar till flera av FN:s globala mål för hållbar utveckling.

Swedbank avser att vara en regelbunden emittent på den gröna obligationsmarknaden.

Guy de Blonay förvaltar Jupiters globala finansfond Jupiter Global Financials Fund som kan handlas på flera svenska plattformar.

Realtid.se fick en exklusiv intervju med honom.

Han berättar att det skett stora förändringar i finansbranschen efter finanskrisen 2007-2008.

– Det skedde en stor upprensning i banksektorn med de många nya regleringarna. Det var növändigt för att få ner systemrisken i det finansiella systemet. Den är i dag är under kontroll, säger han till Realtid.se.

De senaste tio åren har varit prövotid. Men de stora traditionella finansaktörerna har hanterat utmaningarna förvånansvärt bra. Många kämpar dock fortfarande med att driva ned sina kostnader och samtidigt möta nya compliance-krav. Något som hämmat innovationskraften, enligt Guy de Blonay.

– Reglerna som följde på krisen blev rätt tuffa. Bankerna har varit tvugna att hålla på sitt kapital istället för att spendera det, vilket saktat ner deras ambitioner på innovationsfronten.

En rad storbanker har också drabbats av höga böter och varit indragna i kostsamma rättsprocesser. De topp sex största bankerna i USA spenderade år 2014 totalt 43 miljarder dollar på bötesbetalningar. Kanske ser vi ett trandbrott? 2015 var samma siffra nere på 22 miljarder, i fjol på 3 miljarder – och hittills i år har ingen av bötfällts, för första gången sedan före finanskrisen.

Mer än 80 procent av de amerikanska bankernas vinster utgörs nu dessutom av "free cash flow" (fria kassaflöden). För fem år sedan låg samma siffra på 50 procent. Termen innebär att banker får mer pengar över till satsningar, till exempel digitaliseringsprojekt. Det blir det allt viktigare att arbeta "datadrivet" och att anamma ny finansteknik för att höja kundnöjdheten och möta dagens höga förväntningar på användarvänlighet.

Men frågan är om det vidtas tillräckliga åtgärder för att möta dessa förändringar. Kanske behöver bankerna satsa ännu mer på RNB ("retail and brands" eller återförsäljning och marknadsföring) för att bli kostnadseffektivare.

Som en jämförelse lägger Google och Amazon årligen tillsammans 30 miljarder dollar på RNB. Det kan jämföras med exempelvis JP Morgan som globalt lägger mellan 3-6 miljarder på it, forskning och RNB-relaterade satsningar.

– Generellt behövs det fler med it-bakgrund på banker. Styrelserna och ledningarna måste ta ett aktivt ledarskap här, menar Guy de Blonay.

Skandinaviska finansaktörer ligger däremot generellt långt framme inom på det området. Norska storbanken DNB har exempelvis främst anställt it-personal senaste åren, medan danska försäkringsbolaget TopDanmark digitaliserat stora delar av sina processer. 90 procent av försäkringsansökningar skickas nu in online. I Sverige ligger fintech-startupen Tink i framkant; ett appföretag som på ett effektivt sätt samarbetar med banker, enligt Guy de Blonay.

– Bankerna är i regel inte de främsta innovatörerna. Tink som har en halv miljon användare är ett bra exempel på det. Men traditionella aktörer måste ändå vara försiktiga. De har inte obgränsat med kapital och bör göra noggranna affärsmodellsanalyser inför investeringar.

Guy de Blonay framhåller dock att samarbete med fintech-startups är rätt väg att gå och att även jättarna går en ljus framtid till mötes. Jupiters globala finansfond är därför banktung. De fem största innehaven är för närvarande:

• JPMorgan Chase (4,7%)
• Citigroup Inc (4,5%)
• Bank of America Corp (4,2%)
• Prudential: (3,7%)
• Banco Comercial Port (BCP): (3,1%)

Guy de Blonay letar förstås efter finansbolagen med störst tillväxtpotential. Men han tittar även noga på "dividence"- eller aktieutdelningsnivå. Det är ett bra mått på hur välskött ett bolag är, enligt Guy de Blonay.

Fondens största innehav var tidigare Danske Bank som han bedömde hade en hög "dividence". Banken betalade ut hela sin vinst efter skatt till aktieägarna. Men senaste tiden har Danskes dividence-nivå sjunkit.

– De har spenderat en hel del kapital på investeringar och har inte samma kapitalmängd längre. Det är fortfarande en väldigt solid bank, men värderingsgapet har blivit för stort senaste två åren, varför jag omstrukturerat portföljen, berättar Guy de Blonay.

Jupiters globala finansfond har även tagit en mindre position i Swedbank som har högt aktieutdelningsnivå bland svenska storbanker; 75 procent av vinsten efter skatt tillfaller aktieägarna, enligt Guy de Blonay.

Varför är aktieutdelning ett bra mått?
– Det är en tydlig indikator på att man kan hantera den regulatoriska miljön och inte blir bötfälld eller föremål för rättsliga processer. Om man avhåller sig från sånt så går aktiepriset upp och det blir ett mer förutsägbart och transparent bolag att investera i. Därtill är grad av "free cash flow" en viktig parameter.

Tittar du även på fintech-startups?
– Eftersom jag förvaltar en globalfond har jag inte mandat att investera i startups, även om jag gärna skulle vilja ta en position i exempelvis Tink som är ett bra exempel på hur "banking" kan se ut i framtiden.

Fonden investerar dock i fintech-angränsande bolag som Mastercards möjliggör online-transaktioner. Den har även en post i Paypal. Framöver överväger Guy de Blonay även att investera i mjukvarubolag som säljer finanstjänster.

Hur ser du på fintech-segmentet som placering?
– Det är till att börja med väldigt svårt att definiera vad fintech är. Att bara säga att det är en process är en grov förenkling. Men klart är i alla fall att traditionella finansinstitutioner måste förbättra sin relation till fintech-bolag för att driva ned sina kostnader och förbättra sina kunderbjudanden och sin operationella effektivitet.

Banker och finansbolag på tillväxtmarknader är också högintressant, enligt Guy de Blonay. Främst Indien och Latinamerika som har en ung och snabbväxande medelklass, berättar han. Han har också kommit att intresse sig för för försäkringsbolag och bolånegivare i Indien som har en het bomarknad.

Hela 16,4 procent av fondens innehav är investerat i asiatiska bolag; en ganska stor andel i en global finansfond som normalt försöker efterlikna USA-tunga aktieindex.

– Som en aktiv förvaltare söker jag snarare företag med en verklig möjlighet till tillväxt och många av dem återfinns för närvarande i Asien, särskilt Indien. Utsikterna för Asien är relativt positiva, i synnerhet i Indien, Indonesien, Kina och Hongkong.

Han tillägger att dessa länder uppvisar en BNP-tillväxt på över 5 procent i genomsnitt. De är också fintech-ledande inom försäkringar, investeringar och konsumentutlåning.

Jupiters globala finansfond har maxbetyg på Morningstar (5/5). Men förvaltningsavgiften är hög och ligger på 1.50 percent med ett normanbelopp på motsvarande 14.619 kronor och en årlig förvaltningsavgift på 1,72 procent.

Hur motiverar ni avgiften?

– Vi är en förvaltare som tror på aktiv förvaltning och på att det ger resultat. Vi anser att den mänskliga faktorn skapar värde över lång till medellång sikt.

Ändå har fonden sedan 2013 inte slagit Morningstars jämföresleindex MSCI World/Financials. Senaste året har den till och med presterat sämre än index. Realtid.se ber Guy de Blonay att uttala sig om detta, men han avböjer först från att kommentera. Efter publicering ger dock Jupiter ett skriftligt svar.

"Ambitionen är självklart att slå index och konkurrerande fonder över tid. Fonden förvaltas aktivt och oberoende av sitt jämförelseindex. Aktiv förvaltning har alltid perioder då det är svårare att skapa överavkastning. De senare åren har varit bra exempel på detta då centralbankernas stimulanser främst har främjat indextunga större bolag", skriver bolaget i ett mail.

Jupiters globala finansfond har inte heller någon särskild hållbarhetsprofil och får bara 2/5 i hållbarhetsbetyg av Morningstar.

– Det är inte vår strategi att aktivt söka de finansiella företag som har en hållbar policy, även om det är något jag välkomnar när jag tittar på potentiella investeringar. Jupiter som företag har däremot specifika hållbarhetsfonder som fokuserar på investeringar i företag aktiva inom det fältet, Jupiter Global Ecology Growth and Global Ecology Diversified samt dedikerade analytiker som fokuserar på området.

Han framhåller också att bolaget Jupiter arbetar aktivt för ökad hållbarhet i stort.

– I Storbritannien har vi nyligen anslutit sig till klimatinitiativet RE100-initiativ. Därmed ska 100 procent av vår kontors-energiförbrukning komma från förnybara källor i slutet av året.

Joakim Sjöblom är uppvuxen i Falun, men flyttade 2013 till Skövde. Han bor sedan januari i år i Göteborg där Mina Tjänster också har sitt kontor. I Skövde läste han företagsekonomi med HR-inriktning.

– Jag ville studera något ledarskapsinriktat för jag gillar att jobba med människor. Men ekonomi är en mer solid utbildning. Jag har alltid brytt mig om hur andra mår och brukar få folk runt omkring mig att må bra, säger Joakim Sjöblom till Realtid.se när vi når honom på telefon på Sveriges framsida.

Han har också en artistisk sida.

– Om jag inte hade blivit entreprenör hade jag velat bli sångare för jag gillar att synas och höras, stå på scen och föreläsa. Men jag är näst intill tondöv så det är inte aktuellt, säger han och skrattar. Men jag tycker om att påverka människor och sprida min positiva syn på världen. Jag får panik på medier som bara fokuserar på det negativa. Folk är ofta väldigt kritiska men jag vill se möjligheter istället för problem. Många beklagar sig och gör sig snabbt själva till offer.

Joakim Sjöblom berättar att han hade en kämpig gymnasietid. Räddning blev skolämnet "ung företagsamhet", UF.

– Jag var jag inte duktigaste grabben i klassen och satt ofta längst bak i klassrummet och såg ointresserad ut. Men under tredje året så fick jag möjlighet att driva UF-företag och det var ett skönt sätt för mig att slippa lektionstid, berättar han.

Han och två klasskompiser startade ett bolaget som importerade så kallade wave-boards, en slags skateboard, från USA.

– Jag insåg att man varken behövde kavaj eller kostym för att driva företag. Istället kunde man ha kul och åka skateboard. Jag hade tidigare åkt mycket snowboard så brädåkning var ett stort intresse.

Joakim Sjöblom och hans kompanjoner var först med att importera USA-succén wayboard till Sverige.

– Vi omsatte inte så mycket, men försökte ge oss in på de stora sportåterförsäljarna, men fick svaret att Sverige är nedfruset åtta månader om året och sedan la vi ned UF-företaget. Men då fanns det plötsligt wave-boards överallt. Vi var före vår tid helt enkelt.

Han hade dock fått mersmak för entreprenörskap och insett att det inte behöver vara grått och trist. Men innan nästa företagsprojekt blev det några säsonger som snowboardlärare i Sälen och Romme. Men Joakim Sjöblom ville vara kreativ igen. 2011 startade han därför ett företag med affärsidén att laga hårddiskar. Det fick start-eget-bidrag från arbetsförmedlingen och omsatte inte många hundratusen, berättar han.

– Jag fick idén efter att själv ha tappat min egen hårddisk och tvingats laga den för 10.000 kronor för att få tillbaka alla bilder som låg på hårddisken. Jag tyckte det var orimligt dyrt och kom att jag kunde skapa en försäkring.

Därmed var hans abonnemangs- och prenumerationstjänst Weldi (We love digital information) född. Hans försäkring kostade 59 kronor i månaden. Gick hårddisken sönder återställde Weldi den kostnadsfritt.

– Det gav mig lite erfarenhet hur det är att vara på business-sidan på en abonnemangstjänst. Jag hade en kompanjon men vi upplevde att det var svårt att starta och driva eget Dalarna. Vi kände oss motarbetade och ouppskattade.

Tajmingen var också dålig. Google drive och andra digitala backup-lösningar gjorde parallellt sitt intåg och intresset för fysiska hårddiskar svalnade snabbt.

– Jag har faktiskt kvar bolaget men det ligger på is. Men det händer att jag föreläser om Weldi och om it-system. Jag är lite av en datanörd.

Efter Weldi var det dags för nästa projekt. Tillsammans med sin pappa startade han en bilbesiktning.

– När han klagade på sin arbetsplats Svensk Bilprovning slängde jag ihop ett företag så att han kunde jobba för mig. Men han hann inte börja för det kom in en ny aktör i Dalarna som heter Clearcar och pappa fick ansvar för den stationen.

Joakim Sjöblom har driftiga föräldrar, men kommer inte från något företagarhem. Hans mamma är självlärd ekonom, med enbart gymnasieutbildning.

– Det entreprenöriella sinnelaget kommer till stor del från UF. Jag tyckte skolan var tråkig och är nog jobbig att ha som anställd för jag har så mycket åsikter. Jag passar inte in i samhällets vanliga boxar. Men som entreprenör kan man bygga sin egen värld.

Men det var svårt att vara företagare i Dalarna. Affärscoacherna i Falun ville se svarta siffror och affärsplaner direkt.

– Jag är 90-talist och min generation behöver mycket beröm och förståelse. Vi behöver höra "bra kämpat" istället för "du har inte leverat på dina mål". Sådana piskor fungerar inte på oss. Det går inte att motivera millennials med den typen av krav. Vi behöver istället kontinuerlig feedback. Lönen är av mindre betydelse. Positiv feedback och utrymme för kreativitet är nyckeln till allt.

– Äldre generationer har nöjt sig med att gå till jobbet för att kunna betala hyran. Det är tydligt i Dalarna. Många går till pappersbruket eller stålindustrin och nöjer sig med det. Men millennials har större krav på personlig utveckling och variation och står inte ut med att bara stå vid ett fabriksband.

Vad beror det på tror du som läst personalvetenskap?

– Delvis "curling" och att vi har uppmuntrats att tro på oss själva. Men också på informationssamhället. Vi ser hur andra lever och hur vi själva kan leva. Vi förväntas också göra karriär. Tidigare kanske man främst jämförde sig med sin granne som jobbade på samma stålverk.

För Joakim Sjöblom blev det efter gymnasiet tydligt att han ville forma sin egen framtid. År 2013 på ICA Maxi i Skövde tog en ny affärsidé form i hans huvud.

– Mina pengar var slut på kontot och jag kunde inte handla. Jag konstaterade att sex olika autogirobetalningar dragits från mitt konto. Det var Spotify, gymkort telefonabonnemang och annat. Jag började fundera över varför det inte inte fanns någon samlad plats för abonnemangskostnader. Pengar bara försvann och jag kunde inte överblicka det.

Han kände också att han hade dålig koll på vad han hade för abonnemang.

– Vi lever i ett abonnemangs- och prenumerationssamhälle. De flesta tecknar en gratismånad på exempelvis Netflix eller HBO och sedan tickar det på. Det är dock avtal som är relativt lätta att säga upp. Värre är det med mobilabonnemang. Ska de bytas så får man i regel sitta länge i en telefonkö och när man väl kommer fram vill försäljaren övertyga dig om att stanna kvar. Dessutom har kundtjänst bara öppet mellan 8-16.

Han berättar att svenskar förr i genomsnitt lade 600 kronor per år på CD-skivor. I dag lägger vi i genomsnitt 1.200 kronor på Spotify-abonnemang.

– Det minskar det vår disponibla inkomst. Likadant är det med telefonabonnemang eller när man exempelvis köper ett Microsoft Office-paket. Licensversionen blir alltid dyrare i längden.

Med det i bakhuvudet startade han – under sitt första år studentår i Skövde – bolaget Mina Tjänster.

– Ett skäl till att jag lämnade Dalarna var ju att vara bland andra unga och prova förutsättningarna i en storstadsregion. Jag knackade på hos Gothia Science park i Göteborg och fick där genast en handledare och en affärscoach som var jättemotiverande. Han uppmanade mig att våga testa min affärsidé och förstod hur man kommunicerar med millennials. Han fick mig att springa dag ut och dag in utan att få en krona i lön, kombinerat med "CSN-dopning" som ekonomiskt stöd.

Joakim Sjöblom lyckades ta ut sin HR-examen. Men sista året blev svettigt. Han fick allt svårare att hinna med studierna. I Göteborg lärde han känna medgrundaren Jonas Karles. Vid första mötet var Jonas konferencier på entreprenörstävlingen Venture Cup Väst i Göteborg. Mina Tjänster knep förstapriset.

Jonas Karles, som läste en master i business design på Chalmers, gillade Joakims affärsidé och anslöt sig snart till Mina Tjänster. Jonas fick även med sin vän Marcus Lönnberg som läste till civilingenjör på Chalmers. Joakim Sjöblom har hela tiden varit bolagets vd. Jonas är operativt ansvarig, COO, medan Markus leder ett team av elva utvecklare som utvecklar Mina Tjänster-appen och plattformen.

– Vi kompletterar varandra väldigt bra. Jag är bra på det emotionella, att skapa relationer och sälja visioner. Jag kan ta folk. Civilingenjören Marcus är istället superlogisk. Vi brukar skämtsamt kalla honom för "the hacker", Jonas för "the hippie" som har övergripande ansvar för företagskulturen och andra fluffiga frågor. Jag är "the huzzler" som säljer in bolaget och våra visioner.

Tillsammans åkte de tre vännerna och bolagsgrundarna år 2015 till Stockholm för att vara med numera nedlagda i Draknästet i SVT. I tv-programmet fick entreprenörer pitcha sina idéer för en handfull så kallade "drakar" i form av kända svenska investerare.

– Vi fick bud av 4-5 drakar och ett erbjudande om att få 900.000 för 27 procent. I programmet tackade vi ja. Men när det väl sändes så fick vi flera andra bud och valde en annan part: Skaraborg Invest och Almi som under 2015 investerade totalt 2,2 miljoner i Mina Tjänster.

I mars 2016 lanserade de applösningen som en gratistjänst. Den omsatte första året 1,5 miljoner kronor. Appen sammanställer automatiskt kundens abonnemang. Den läser av kontoutdrag och låter kunden säga upp abonnemang med bank-id. Du kan även jämföra din förbrukning och få rekommendationer om ett nytt abonnemang eller omförhandla ett befintligt.

Rekommendationerna genereras av ett maskininlärande algoritmsystem som hela tiden ska förbättra sina beräkningar. Nu ska erbjudnanden breddas till att  omfatta mer än elavtal och telefonabonnemang. Bredbands- och tv-avgifter samt försäkringar ska inom kort adderas. Samt ytterligare tilläggstjänster såsom Spotify, Netflix och Linas matkasse.

Intäktsmodellen bygger på att Mina Tjänster tar en avgift från bolagen för att exempelvis lägga om, byta eller säga upp abonnemang. Sedan lanseringen har totalt 30.000 abonnemang sagt upp via appen.

Redan förra året kom Mina Tjänster i kontakt med Swedbank som såg stor kundnytta i plattformen.

– De upptäckte oss efter att vi hade kört en pitch på Sthlm techmeet. Vi träffade Emma Heimonen, som ansvarar för innovation på banken, samma kväll och hon var då i startgroparna med bankens digitala satsningar.

I april bestämde sig Swedbank att investera i Mina Tjänster. Summan är inte offentliggjord, men under rundan tog bolaget in totalt 17 miljoner kronor, varav Swedbank tog lejonparten av det. Något Realtid.se berättat om tidigare.

Grundarna är fortfarande majoritetsägare i bolaget, följt av storägaren Swedbank. Skaraborg Invest och Almi kvarstår med mindre poster. Även ängelinvesteraren Jonas Bonde, som grundat Prisjakt, äger en mindre andel.

– Vi är hittills den enda fintech-investeringen som Swedbank gjort. Vår vision är väldigt lik bankens. Vi har liksom de varit värderingsdrivna från dag ett. Vi vill lösa konsument problem men inte nödvändigtvis tjäna snabba pengar.

Den senaste rundan hade Mina Tjänster sex bud på bordet. En budgivare var Nordea. Mina Tjänster var även en del av Nordeas startup-accelerator.

– Det har inget med Nordeas flytt att göra, utan att Swedbank var snabbare till beslut. De stal oss. Nordea är mitt i en transformation mot "open banking" och storsatsar på api-utveckling. Men mycket sker fortfarande på teststadiet, medan Swedbank var beredd att ta en risk.

– Vi funderade också över vem vi ville åka på semester med; och det var Swedbank. Förutom Emma Heimonen vill jag även lyfta fram Michael Byström, investment director på Swedbank. Han vågar utmana gamla sturkturer och förstår att banker inte längre kan förlita sig enbart på sina gamla produkter och modeller, utan måste fokusera mer på digitalisering och kundrelationer än kvartalsrapporter.

För Mina Tjänster är Swedbank-samarbetet en guldgruva ur kundsynpunkt. Banken har totalt 4,3 miljoner kunder som nu får tillgång till Mina Tjänsters lösning. Men Joakim Sjöblom hungrar efter mer.

– Man måste etablera sig där användaren finns. Vi är öppna för att någon gång i framtiden kanske bli en del av exempelvis Apple eller Google. Men det är i dagsläget ett väldigt stort steg för en startup. Bland annat av regleringsskäl. Du kan idag skicka pengar via Messenger i USA, men inte i Europa som har tuffare restriktioner.

Hur har samarbetet med Swedbank gått hittills?
– Klart över förväntan. Men, visst, det har varit lite frustrerande att som otålig entreprenör sitta med bankjurister som har krav på att allt ska vara korrekt. Men det är ett ömsesidigt lärande. För en startup finns det fler gråzoner och genvägar, men nu får jag lära mig hur man gör allt helt bank-compliant.

Det gäller att förstå motpartens perspektiv. 

– Jag visste från början väldigt lite om de många komplicerade EU-regleringarna som införs nästa år. Men nu har jag stora kunskaper om exempelvis GDPR och PSD2 och säkerhetstänket kring det. Vi jobbar mycket med integritet och säkerhet och har producerat över 200 sidor på ämnet.

Mina Tjänster kan nu dra nytta av Swedbanks compliance-avdelning. Men bolaget tar även hjälp av Göteborgsbaserade advokatbyrån Jansson & Norin. På utvecklingssidan gör de däremot allt själva inhouse och tar in några konsulter.

– Vi kan inte ha en outssourcad tjänst i och med GDPR. Vi behandlar känsliga uppgifter.

Mina Tjänster siktar på att nå breakeven 2019. Men Swedbank ställer inga sådana krav i dagsläget. Viktigast är att höja kundnöjdheten.

– Swedbank har gjort en strategisk investering som inte handlar om att få tillbaka så mycket pengar som möjligt så snabbt som möjilgt. Utan de vill få fler nöjda kunder.

Har ni satt något tillväxtmål?
– Tillväxtmålet är att nå sjusiffrigt. Men vi har inte satt någon deadline för det.

Skulle ni vilja gå till börsen?
– Det finns ingen konkret strategi om att sälja av och gå till börsen. Vi vill istället bygga långsiktigt och så småningom bli bankstandard. Men vi jobbar med ganska trögrörliga aktörer och måste ha tålamod.

Ska ni ta upp några bank- eller obligationslån?
– Vi har ett lån från Almi sedan tidigare. Det var det första bidraget vi fick initialt. När vi visade resultat fick vi innovationslån och sedan tillväxtlån. Samtliga lån är EU-finansierade.

Mina Tjänster har i dag kontor i centrala Göteborg och har på kort tid vuxit från fyra till 18 anställda. Men det blir förstås många möten på Swedbanks huvudkontor i Sundbyberg norr om Stockholm. Joakim Sköblom säger att han "bor på järnvägen".

– Litteraturen säger att alla organisationer får utmaningar vid 10-15 anställda. Och, ja, pang sa det för oss. Det blev ett stort steg. Men alla vet vad de jobbar med. De anställda är dedikerade sina ansvarsområden. Alla förstår våra mål och värderingar.

Bolagets tillämpar något de kallat för "heart to heart".  Jonas Karles, COO, sätter sig ner och pratar med alla medarbetare en och en i minst en halvtimme varje vecka – istället för att ha ett lönesamtal om året.

– Det skapar en relation till teamet som jobbar här. Vår organisation är verkligen platt i praktiken. Ordet chef existerar inte hos oss, utan det finns team och talanger som bygger produkter. Vi har väldigt låg personalomsättning och har bara haft ett avhopp hittills. Vi mäter även hur anställda mår. De får varje vecka svara på frågor om hur bra de trivs med sina kollegor och arbetsuppgifter. Och det är helt anonymiserat.

Bolaget söker, i likhet med många andra, utvecklare. Innan Swedbank klev in hade appen 85.000 användare, men även affärsutvecklare. Nu har den 4,3 miljoner potentiella användare. Detta ställer helt nya krav på service och business-sidan. I mitten på nästa år är målet att vara 23 anställda.

– Fördelen med att inte sitta i Stockholm är att man slipper konkurrera om arbetskraft med Google Facebook och Klarna som ju är jätteattraktiva it-arbetsplatser. Vi har mindre konkurrens här i Göteborg och kan handplocka från Chalmers.

Hur mår Göteborgs tech-scen?
– Lena Apler som grundat Collector Bank är ju en pionjär inom fintech. Vi har många relationer och dialoger med henne. Men det finns alltid ett lillebrorssyndrom i andrastäder. Som Göteborgsbolag kan vi ändå inte klaga på hur communityn fungerar. Men söker man partnerskap eller vill resa kapital så måste man upp till Stockholm.

Bolaget har hittills främst lagt pengar på personal, rekryteringar och arbetsmiljörelaterade frågor.

– Sammantaget har vi haft kostnader på runt 5 miljoner årligen och nästa år räknar vi med att det blir uppåt 6-7 miljoner.

I Norden har Mina Tjänster enligt egen uppgift inga direktkonkurrenter. Däremot finns det två brittiska konkurrenter på Europabasis: Bean och Smartbill. Men de har till skillnad från Mina Tjänster inga banksamarbeten.

– Jag vet även att danska bolaget Subhub försökt göra en liknande lösning men sedan har jag inte hört så mycket om det sedan.

Bolaget har planer på utlandslansering inom kort. Man för redan dialoger med flera utländska telekom- och elbolag, men också med ledande banker i bland annat USA, England och Frankrike.

Mina Tjänster har riktat in sig på länder med liknande konsumentmönster som i Sverige. I västvärlden har konsumenter i genomsnitt sju abonnemang. Och hushåll med tonårsbarn i snitt 20; en fördubbling på bara fem år enligt Joakim Sjöblom.

–  Ju, fattigare länder desto färre abonnemang per konsument. Men det är en växande trend i även U-länder. På den afrikanska kontinenten kommer man i framtiden antagligen inte ha egen utan abonnera bil. Att äga alla sina saker blir allt mer förlegat.

I dagsläget så för Mina Tjänster samtal med främst en utlandsbank och en deal kan vara inom räckhåll. Men Joakim Sjöblom vill inte säga mer än så just nu.

– Jag studsar jorde runt och träffar stora banker. Och jag blir jättebra bemött. Swedbank vågade sticka ut hakan och integrera vår tjänst. Och flera banker har sedan dess hört av sig till oss och vill inleda partnerskap.

Vad säger Swedbank om det?
– De är pragmatiska. Det finns redan en samägd banklösning i form av Swish. Men vi prioriterar såklart Swedbank just. Men på sikt vill vi att vår lösning ska bli standard hos alla svenska storbanker.

Joakim Sjöblom tror i likhet med många andra bedömare att banker måste samarbeta eller köpa fintech-startups för att förbli kundrelevanta i framtiden. Men han råder också andra uppstickare att upprätthålla ett visst mått av oberoende.

– Swedbank varit noga med att få fortsätta drivas som ett entreprenörsdrivet bolag. Inflytandet över verksamheten är begränsad. De är måna om att vi ska få växa i vår takt samtidigt som de med vår lösning kan jobba mer agilt och datadrivet. De är många om att lära sig våra arbetssätt. De vill låta oss unga entreprenörer bygga vår plattform organiskt. De tror att det bli bäst för kunden. 

Bolaget har även mandat att göra egna förvärv, men har inga förvärvsplaner i dagsläget.

Charlotta Wark, expert på finansiella tjänster på it-jätten Tieto, sa nyligen i en intervju med Realtid.se att banker kommer att förlora stora intäkter till nya aktörer hur de än bär sig åt. Inom en snar framtid kanske vi betalar våra räkningar på Facebook eller Google.

Joakim Sjöblom delar den bilden. Kundrelationen är hotad. Han jämför med Volvo.

– Kanske slutar så småninom privatpersoner köpa Volvobilar. Istället har de tillgång till bil via någon abonnemangstjänst från exempelvis Uber köparen. Volvo blir därmed produktleverantör till Uber som i sin tur tar över kundrelationen.

Liknande utveckling kan vi komma att få se i bankvärlden.

– De har stora kassor och tillhandahåller kapitalet men mindre aktörer tar kunderna. Men traditionella aktörer kan parara detta och begränsa kundtappet om att de lyckas erbjuda värdefulla funktioner genom partnerskap med fintech-startups.

Swedbank lanserar Open Banking i syfte att ta tillvara på möjligheterna som kommer med det nya EU-regelverket PSD2, Payment Services Directive 2, skriver banken i ett pressmeddelande. Syftet med PSD2 är att uppmuntra innovation inom betaltjänstområdet och förbättra säkerheten vid online-betalningar.

PSD2 innebär också att samtliga banker i EU-området blir skyldiga att dela med sig av transaktionsdata till tredje part om kunden så önskar. 

Av pressmeddelandet framgår det att Swedbank och sparbankerna har utvecklat ett API, Open Application Programminne Interface, - baserat ekosystem som kommer att ge tredje part tillgång till data på ett säkert och kontrollerat vis.

- När vi nu lanserar vår första betaversion av Open Banking-plattformen tar vi nästa steg på vägen mot framtidens bank. Innovationsförmåga och samarbetsförmåga tillsammans med hög leveranstakt är avgörande för att lyckas i det digitala paradigmskiftet, säger Emma Heimonen, chef digital innovation, Swedbank.

Sparbankerna i ägargruppen Föreningen Sparbanksintressenter fortsätter att öka det gemensamma ägandet i Swedbank. Det samlade aktieinnehavet i Swedbank uppgår nu till cirka 116 miljoner aktier, vilket innebär att Sparbankerna nu äger över 10 procent av aktierna i Swedbank.

– I och med ökningen av Sparbankernas ägande i Swedbank tar vi nu ett ökat ansvar i ägargruppen. Vår ambition är dessutom att öka Sparbankernas ägande i Swedbank kontinuerligt, säger Lennart Haglund, ordförande i Sparbanksgruppen.

Det samlade värdet av Sparbankernas aktier uppgår till cirka 24 miljarder kronor.

FI meddelar i dag att myndigheten nu även har avslutat undersökningarna av SEB och Swedbank när det gäller Panamadokumenten.

Undersökningarna av Handelsbanken och Nordea avslutades i våras. 

FI har i slutskrivelserna rekommenderat bankerna att vidta ett antal åtgärder.

Mer inom kort.

Beslutet ökar transparensen för de 4,2 miljoner sparare som sparar i Swedbank Roburs fonder, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Den 3 januari 2018 införs MiFID II-direktivet för att stärka konsumenternas skydd och öka transparensen vid finansiell rådgivning. Syftet med de nya reglerna är att harmonisera regleringen av värdepappersmarknaden.

– För oss var det ett enkelt beslut att själva ta de externa analyskostnaderna. Vi är fondbolaget för de många spararna och vi vill att det ska vara tydligt för våra kunder vilken avkastning, vilka kostnader och vilken risk man kan förvänta sig vid sparande i våra fonder säger Liza Jonson, vd, Swedbank Robur.

I och med implementeringen av MiFID II-direktivet måste alla företag som tillhandahåller sparaprodukter redovisa samtliga kostnader och avgifter för produkterna på ett liknande sätt över hela Europa.

– Det här är ytterligare ett steg mot att fondsparande ska bli attraktivt för fler, och det är helt i linje med vår produktstrategi som grundar sig i enkelhet, hållbarhet och innovation, säger Liza Jonson.

Swedbank meddelar i dag att banken anordnar ett acceleratorprogram för fintech-bolag, Wise Guys Fintech hosted by Swedbank. Satsningen görs tillsammans med investmentbolaget Startup Wise Guys. Programmet kommer att äga rum på Swedbanks lettiska huvudkontor i Riga. Tio internationella startup-bolag får under sex månader möjlighet att växla upp sin verksamhet med hjälp av experter från Swedbank och Startup Wise Guys.

-Med hjälp av acceleratorprogrammet tar vi nästa steg i att utveckla vårt ekosystem för tredjepartssamarbeten, det blir spännande att jobba ihop på vårt lettiska huvudkontor i Riga. Vi får förhoppningsvis nya idéer och partners som delar vår passion för att skapa ökat kundvärde, och startup-bolagen får möjlighet att växla upp snabbare. Utöver det får de möjlighet att nå våra 7 miljoner kunder via vår Open Banking-plattform, säger Emma Heimonen, chef för digital innovation i Swedbank. 

- Vi har drivit acceleratorprogram i regionen i sex år, och de baltiska länderna erbjuder verkligen en bra miljö för startup-bolag. Vi har sett stora fördelar med de nära samarbeten som uppstått mellan startup-bolag och de företag som medverkat i våra tidigare program. Nu ser vi fram emot att få jobba med Swedbank, säger Cristobal Alonso, vd på Startup Wise Guys

Startup Wise Guys har hittills anordnat 9 program och över 80 företag har medverkat.

En ny studie över europeiska förvaltare visar att svenska firmor rankas som de bästa på klimatpåverkan.

Climetrics, som står bakom studien, utvärderar aktiefonder med säte i Europa och har utvecklats i samarbete av två erkända specialister på klimatfrågor, CDP och ISS-Ethix Climate Solutions.

Studien visar att över 60 procent av fonder och ETF:er som erbjuds av kapitalförvaltare i Sverige får antingen betyg 4 eller 5 i ratingskalan.

Med i studien fanns sex europeiska länder: Frankrike, Tyskland, Holland, Sverige, Schweiz och Storbritannien.

En tydlig klyfta finns mellan Sverige, med 60 procent, och den näst bästa marknaden, med endast 39 procent av alla tyska fonder som får betyg 4 eller 5 som rating. Schweiz är tredje bästa land med 38 procent och frankrike med 37 procent, Holland med 33 procent och Storbritannien med 22 procent.

På listan bland de topp-tio bästa klimattänkande kapitalförvaltarna fanns bland annat SEB, Swedbank, Nordea och Deutsche Bank.

Nico Fettes, projektledare på CDP, uppger att denna data visar att svenska kapitalförvaltare leder flocken mot att möta efterfrågan hos investerare som nu satt klimatförändringarna högt upp på agendan.

Straffet blir villkorlig dom och 140 timmars samhällstjänst, enligt domen som avkunnats i Växjö tingsrätt.

IT-attackerna mot Nordea och Swedbank genomfördes vid totalt fyra tillfällen hösten 2015, varvid bankernas sajter låg nere i flera timmar. Det var i somras som avgörande bevisning kom fram som gjorde att åtal kunde väckas.

Som bevis finns bland annat spårningar av IP-nummer, sökhistorik, loggar och skärmdumpar som knyter honom till de så kallade ddos-attackerna som överbelastade bankernas sajter. 

En representant för Nordea berättade under rättegången att kostnaden för att återställa funktionen efter en sådan attack uppgår till minst 350 000 kronor, men det är egentligen lågt räknat. Vid sidan av detta tillkommer varumärkesskadan som uppskattas till några miljoner kronor.

För att utföra överbelastningsattackerna krävs ingen avancerad teknik.

– Det är oerhört enkelt, men orsakar jättestor skada, säger kammaråklagaren Anna Svedin till TT.

Den åtalade har använt en så kallad stressertjänst.

– Du kan för en euro utföra ett hundratal attacker som pågår i flera timmar, säger Anna Svedin.

Genombrottet i utredningen kom efter att brittisk polis spårat administratören till den tjänst som användes vid attackerna. Fransk polis kunde sedan lokalisera den server som använts och resultatet blev att svensk polis fick uppgifter om samtliga ddos-attacker som utförts av det alias som var kopplat till den småländske tonåringens mejlkonto. Det ska ha handlat om fler än 2 400 stycken mot olika mål under tre månaders tid.

Enligt åklagaren kom dessa uppgifter för sent för att utredningen skulle kunna spåra alla de attackerna i efterhand.

Under utredningens gång beskrevs brottsligheten som systemhotande, eftersom kundernas förtroende för bank- och betalsystemen på nätet kunde rubbats av attackerna.

18-åringen erkänner att han beordrat överbelastningsattacker mot bankerna. Han har delat med sig av kunskapen i olika forum och chatter. Men han säger att uppsåtet inte var att störa bankernas sajter i den omfattning som det blev. Han hävdar att han inte hade tillgång till så stor datakraft att han ensam kunde orsaka att bankernas hemsidor gick ner. Den åtalades hypotes är att andra personer attackerade bankerna samtidigt.

Under rättegången yrkade åklagaren på villkorlig dom då den åtalade var 16 år när attackerna utfördes och för att utredningen dragit ut på tiden.

Swedbank Support OÜ har tecknat avtal med Meawallet, en del av Invuo Technologies AB (tidigare Seamless Distribution AB). Meawallets teknik ska användas för kontaktlösa kortbetalningar på de lettiska, litauiska och estniska marknaderna.

HCE-tekniken med stöd för MDES från MasterCard kommer att levereras som en managed service, som integrerar Meawallets tokeniseringsplattform med Swedbanks mobila bankapplikation, enligt ett pressmeddelande. Lösningen gör det möjligt för Swedbanks kunder att utföra digitala kontaktlösa kortbetalningar via bankens befintliga mobilapplikation. Kontraktets ordervärde är mellan 500.000 och 600.000 euro under en treårsperiod.

Meawallet levererar lösningen i skarp produktion till Swedbank i etapper från första kvartalet 2018.

- Swedbank är enligt European Payment Card Yearbook för 2016/17 den viktigaste banken på den baltiska marknaden, och vi är stolta över att de har valt vår teknik och våra tjänster för att behålla den positionen, säger Lars Sandtorv, chef för Meawallet.