Mer än 4 av 10 svenskarär intresserade av att placera en del av sitt sparande i en fond där det finns krav och kontroller på att fonden arbetar med hållbarhet. Det visar en ny undersökning  som Kantar Sifo har gjort på uppdrag av Miljömärkning Sverige. 82 procent uppger att hållbart sparande handlar om att värna miljön, medan 72 procent pekat ut socialt ansvar.

– Det är en lovande inställning att fyra av tio vill spara hållbart. Och det ska bli spännande att följa utvecklingen hos fondbolagen. Kommer de att utöka antalet hållbarhetscertfierade fonder för att fånga upp det här stora intresset? säger Per Sandell, ansvarig för investeringsfonder på Miljömärkning Sverige. 

Hälften av kvinnorna uttrycker ett intresse för att placera en del av sitt sparande i en hållbar fond, jämfört med 39 procent av männen. Bara tio procent av kvinnorna är direkt  ointresserade, jämfört med 20 procent av männen

Kvinnorna har till skillnad från männen inte en personlig vinning och ”högre  avkastning på lång sikt” som största drivkraft. Bara 3 procent av kvinnorna anger högre avkastning som huvudskäl.

– Att det är kvinnorna som går i bräschen är jag inte så förvånad över, vi ser en liknande trend i våra övriga konsumentundersökningar. Men det ska bli intressant att se hur fondbolagen agerar för at intressera fler män för hållbart sparande? säger Per Sandell, ansvarig för investeringsfonder på Miljömärkning Sverige.

Unga tenderar generellt att vara mer positiva till grönt sparande. Bara 9 procent av de mellan 18-29 år är ointresserade. Minst intresserade av att placera en del av sitt sparande i hållbar fond är pensionärerna.

Internationella studier visar på en liknande utveckling som i Miljömärkning Sveriges undersökning; att det är kvinnor, särskilt de yngre, som kommer att bana väg för hållbara investeringar. 

Det vanligaste hindret till att man inte sparar hållbart är tidsbrist och att det är svårt att avgöra vilka fonder som är hållbara. 27 procent upplever att det är knivigt. Åtta av tio sparare efterfrågar också en en hållbarhetsmärkning som kontrollerar och följer upp kraven

Miljömärkning Sverige, som står bakom Svanenmärket, och arbetar på uppdrag av regeringen för att vägleda konsumenter till hållbara val. De första Svanenmärkta fonderna fick licens hösten 2017. Idag finns 13 stycken Svanenmärkta fonder.

De första Svanenmärkta fonderna släpptes i början av oktober förra året. Alla storbanker utom Nordea erbjuder i dag den typen av fonder.

– Svanenmärkta fonder blir ett viktigt komplement till den lagstiftning som regeringen nyligen beslutat om som innebär att alla fonder ska redovisa om och hur de arbetar med hållbarhet. För alla sparare ska det vara lätt att göra rätt, hållbara fonder är både bra för vår planet och ger pengar i plånboken, sa Per Bolund i en kommetar i höstas.

Swedbank fick även hög rating för övergripande prestation och kundernas villighet att rekommendera banken i en undersökning gjord av Prospera. Totalt har Trade Finance-chefer, finanschefer, riskchefer och Treasury-specialister från 94 större bolag och organisationer i Sverige har deltagit i undersökningen. 

– Vi ska alla vara stolta över den här topprankingen, det visar att våra kunder har stort förtroende för oss. Carina Gyllenbring och hela hennes team på Emerging Markets Trade Finance, tillsammans med många andra, har gjort ett fantastiskt jobb, säger Bernhard Szablowski, Head of Global Transaction Services på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Hela listan "Trade Finance 2018 Sweden"

Ranking: 1  Betyg: 3,91 Swedbank
Ranking: 2 Betyg: 3,84 Danske Bank
Ranking: 3 Betyg: 3,82 Handelsbanken
Ranking: 4  Betyg: 3,80 Nordea
Ranking: 5 Betyg: 3,71 SEB

Johanna Okasmaa Nilsson har arbetat på Swedbank sedan 2010, och kommer närmast från rollen som tillförordnad vd för Swedbank Försäkring.

Tidigare har Okasmaa Nilsson bland annat varit chefsjurist på Swedbank Försäkring och chefsjurist inom affärsområdena Group Products, Group Savings och Group Lendings and Payments på Swedbank, skriver banken i ett pressmeddelande.

– Johanna har lång och gedigen erfarenhet av försäkringsbranschen. Hon har varit ordförande för Swedbank Försäkring sedan 2014, och sedan i höstas har hon också varit tillförordnad vd. Det gör att hon är väl insatt både i de operativa frågorna och i den strategiska inriktningen för bolaget, det gör henne väl lämpad för uppdraget, säger Björn Elfstrand, chef för Group Savings och medlem i Swedbanks koncernledning, i en kommentar.

Swedbank Försäkring AB grundades 1990 och är ett helägt dotterbolag till Swedbank. Bolaget har omkring 140 anställda och är ett av Sveriges ledande försäkringsbolag med ett förvaltat kapital på cirka 180 miljarder kronor.

På tisdagsmorgonen presenterade Swedbank bokslutet för 2017.

Intäkterna för det fjärde kvartalet 2017 ökade med 10 procent och uppgick till 10.976 miljoner kronor. Under samma period 2016 landade de på 9.947 miljoner kronor. Rörelseresultatet ökade med 17 procent för det fjärde kvartalet och uppgick till 6.016 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 5.141 miljoner kronor under samma period 2016.

Swedbanks räntenetto ökade med 5 procent till 6.326 miljoner kronor jämfört med fjärde kvartalet 2016 då räntenettot uppgick till 6.000 miljoner kronor.

För helåret ökade de totala intäkterna med 4 procent och uppgick till 42.438 miljoner kronor jämfört med 40.821 miljoner under 2016. Räntenettot uppgick till 24.595 miljoner kronor vilket var en ökning med 8 procent jämfört med 2016.

Rörelseresultatet för helåret ökade med 3 procent och landade på 24.542 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 23.761 miljoner kronor året dessförinnan. Resultat efter skatt minskade från 19.539 miljoner kronor till 19.350 miljoner, vilket var en minskning med 1 procent jämfört med 2016.

Kärnprimärkapitalrelationen minskade till 24,6 procent vid utgången av 2017 från 25,0 procent 2016.

Aktieutdelningen föreslås bli 13,00 kronor per aktie, jämfört med 13,20 kronor per aktie 2016. Det innebär att för sjätte året i följd föreslås det att 75 procent av årets vinst delas ut till aktieägarna.

Av bokslutet framgår också att Swedbank har som mål att hålla kostnaderna under 17 miljarder kronor både 2018 och 2019.

“Resultatet i kvartalet var starkt. Bolånevolymerna växte både i Sverige och i Baltikum medan företagsutlåningen var stabil med fokus på lönsamhet. Provisionsintäkterna stärktes till följd av en positiv börsutveckling och av att PayEx inkluderades i resultatet för hela kvartalet. Valuta- och räntehandeln var svagare i kvartalet till följd av lägre kundaktivitet.

Vår kostnadseffektivitet är fortsatt hög. Exklusive den omstruktureringsreserv på 300 miljoner kronor som redovisades under kvartalet hänförlig till omorganisationen av våra IT- och affärsutvecklingsenheter så nådde vi vårt kostnadsmål för helåret på 16,1 miljarder kronor”, skriver Birgitte Bonnesen i sin vd-kommentar till rapporten och fortsätter:

“För att ytterligare stärka vår konkurrenskraft och öka kundvärdet har vi beslutat att höja investeringstakten och satsa mer resurser på digitalisering och automatisering av våra vardagstjänster. Den höga aktivitetsnivå som präglat hela förra året följer med oss in i 2018. 

Vi kommer att stärka vår kompetens inom informations- och dataanalys för att proaktivt ta fram fler skräddarsydda lösningar till våra kunder. Inom betalningsområdet ska vi nyttja den förvärvade PayExplattformen för att vidareutveckla vårt erbjudande inom e-handel. Vår virtuella assistent Nina och robotar kommer att utvecklas ytterligare för att kunna användas bredare i verksamheten, med syfte att ytterligare effektivisera våra processer samt öka kundvärdet.

För att effektivisera vårt utvecklingsarbete samt höja värderealiseringen av våra investeringar har vi under fjärde kvartalet genomfört en omorganisation av våra IT- och affärsutvecklingsenheter. Den nya organisationen, som framförallt innebär att IT-utvecklingsresurser flyttar in i affärsverksamheten, kommer att stärka vår leveranskapacitet.

Att upprätthålla vår marknadsledande kostnadseffektivitet är ett av våra viktigaste finansiella mål. Investeringarna vi genomför de kommande åren och våra pågående kostnadseffektiviseringsåtgärder kommer att säkerställa att vi bibehåller denna konkurrensfördel."

Swedbanks valberedning föreslår nyval av Anna Mossberg. Valberedningen föreslår vidare omval av nuvarande ledamöter Lars Idermark, Ulrika Francke, Siv Svensson, Bodil Eriksson, Peter Norman, Mats Granryd, Bo Johansson, Annika Poutiainen och Magnus Uggla, det vill säga samtliga nuvarande ledamöter. Förslaget innebär att antalet bolagsstämmovalda styrelseledamöter i Swedbank utökas från nio till tio personer. Till styrelseordförande föreslås Lars Idermark.

Swedbanks valberedning föreslår nyval av Anna Mossberg.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Anna Mossberg ar ett förflutet inom internet- och telekombranschen där hon bland annat under c:a 15 års tid innehaft olika ledande roller inom Teliakoncernen. Anna Mossberg var 2010 vd på internetleverantören Bahnhof.

2012–2014 var Anna Mossberg Senior Vice President Strategy and Portfolio Management på Deutsche Telecom AG i Tyskland, en roll som hon lämnade då hon 2015 utsågs till affärsområdeschef på Google Sverige AB. Anna Mossberg är styrelseledamot i HusmanHagberg AB och är nominerad till styrelseledamot i SwissCom AG.

Anna Mossberg har meddelat att hon avser att lämna sitt uppdrag i HusmanHagberg, för att minska eventuell risk för intressekonflikt. Anna Mossberg har meddelat att hon även kommer att lämna sin anställning i Google Sverige.

Swedbank håller årsstämma den 22 mars 2018.

Initiativtagare till projektet är Danske Bank, DNB, Handelsbanken, Nordea, OP Financial Group, SEB och  Swedbank. Det framgår av ett pressmeddelande.

– Vi ska undersöka om det går att göra det här tillsammans. Kronbetalning görs först i kronor i dag men om betalningen sedan ska göras i Finland ska den genomgå en "clearing". Vi vill bygga en gemensam räls för betalningar som ska hantera alla tre nordiska valutor plus euro. Med en gemensam infrastruktur blir det enklare, snabbare och billigare för kunder för att vi slipper investera i flera parallella strukturer i flera olika länder, säger Viveka Hirdman Ryrberg, kommunikationsdirektör på SEB, till Realtid.se.

Det skulle också öka konkurrensen mellan nordiska betalleverantörer och stärka bankenas innovationsförmåga, enligt initiativtagarna.

"De nuvarande betalningsmarknaderna i Norden är väldigt olika utformade, trots nära band mellan länderna. En harmonisering av de nationella infrastrukturerna och de tjänster som erbjuds skulle underlätta för gränsöverskridande betalningar och främja handel mellan de nordiska länderna och därmed stimulera tillväxt och sysselsättning", skriver bankerna.

Vad tittar ni på för tekniska lösningar?

– Än så länge är det på ritbordet. Samtidigt pågår det i Sverige ett arbete som bara är kronrelaterat tillsammans med Bankföreningen och svenska banker för gemensam betalningsinfrastruktur [inom Sverige] och det arbetet kommer att behövas synkas med det här projektet. Även i Norge finns ett liknande projekt för norska kronan, säger Viveka Hirdman Ryrberg.

När kan en gemensam betalinfrastruktur bli verklighet tror du?

– Vi inleder nu en förstudie så det är svårt att säga i dag hur långt fram i tiden det kan bli verklighet.

– Vi kommer återkomma löpande till vad de här samtalen kommer att leda till, tillägger Josefine Uppling presschef på Swedbank, som i övrigt hänvisar till pressmeddelandet.

Nordea har avböjt att kommentera och hänvisar också till informationen i pressmeddelandet. Vi har även sökt Handelsbanken.

Kontrollen rörde Swedbanks arbete med att förebygga penningtvätt och terroristfinansiering (AML/CTF) och avsåg perioden januari 2016 till mars 2017.

Vid kontrollen fann Litauens centralbank brister i Swedbanks interna kontrollsystem, processer och dokumentation kopplat till att förebygga penningtvätt. Litauens centralbank har därför gett en varning till Swedbank och gett Swedbank i uppdrag att åtgärda identifierade brister.

– Vi tar resultaten från kontrollen på stort allvar. Vi vill betona att frågorna är högt prioriterade och viktiga för oss på Swedbank. Vi gör riktade insatser och lägger stora resurser på att säkerställa att de påtalade bristerna rättas till. Samtidigt fortsätter vi det ständigt pågående arbetet med att upprätthålla och förbättra våra processer för att förebygga penningtvätt och terrorfinansiering, säger Charlotte Elsnitz, chef för Swedbanks baltiska bankverksamhet, i ett pressmeddelande.

Swedbank har redan initierat en rad aktiviteter med syfte att förbättra de interna kontrollsystemen, säkerställa att relevant information finns kopplat till kundkännedom samt förbättra processer och rutiner. Därmed har de brister som den litauiska centralbanken pekar på delvis redan korrigerats.

En varning är den lägsta graden av sanktion som den litauiska centralbanken kan utfärda.

Det framgår av ett pressmeddelande.

Resurs Bank har gett Swedbank i uppdrag att utreda förutsättningarna för att emittera 2,5-åriga icke säkerställda obligationer på 5 miljarder kronor. Emissionsvolymen förväntas uppgå till minst 500 miljoner kronor. Transaktionen väntas kunna vara genomförd inom kort, enligt banken.

Resurs Bank redovisade 6 februari det bästa halvårsresultatet efter skatt i sin 40-åriga historia. Banken nådde 549 miljoner kronor, en ökning med 8 procent exklusive engångskostnader. Detta innebär att de under 2017 levererade ett resultat efter skatt på över 1 miljard kronor.

– Sammantaget står vi mycket starka inför framtiden, vi är väl organiserade och strukturerade för att fortsätta expandera vår verksamhet, säger Kenneth Nilsson, vd Resurs Bank i bokslutskommunikén.

Nischbanken inledde i februari även ett samarbete med Bank-ID-utmanaren "Freja eID" som skapats av it-bolaget Verisec.

– Med en mer flexibel ID-plattform, som fungerar över gränserna, kan vi nu växla upp vårt digitala erbjudande till en ny nivå, sa Joakim Wallin, Head of Cards Nordic, Resurs Bank, i en kommentar i början på februari.

Finansinspektionen redovisade i förra veckan bankernas marginal för sina bolån, som nu ligger på rekordnivån 1,71 procent. Detta ger en extrem lönsamhet för bolånen, vilket också är huvudförklaringen till den svenska skuldexplosionen, framför allt vad gäller bolån, och de systemrisker som följer av detta.

Tittar man på de enskilda instituten så är verksamheten så lönsam, så att åtminstone både Handelsbanken och Swedbank väljer att gömma en stor del av vinsterna i moderbanken.

Från att historisk ha varit lite av en sidoverksamhet med halvkass lönsamhet så är bankernas bolåneverksamhet numera helt avgörande för bankernas intjäning. Och det är en extremt lönsam verksamhet, trots bankernas högljudda kritik av de ökade kapitalkraven och riskvikterna.

Med de höjda marginalerna så har de kunna rulla över den ökade kapitalkostnaderna på sina kunder. Att det egna riskkapitalet har blivit säkrare, och därmed i teorin skulle ha ett lägre avkastningskrav, vill de inte andas ett ord om, för då skulle den reella, riskrelaterade, lönsamheten vara ännu högre.

Bolånemarginalen har klättrat rejält sedan finanskrisen 2008-2009 och ligger nu på historiska toppnivåer. Vid krisåren var bolånemarginalen enligt Finansinspektionens statistik nere och studsade runt på 0,2 procent, vilket var en hel procentenhet lägre än vad de varit 2002.

Den låga nivån under krisåren är en god illustration på de risker, för såväl de individuella bankerna som på makronivå, som trots allt finns i denna verksamhet.

En marginal på 0,2 procent gör verksamheten helt olönsam, då det motsvarar ungefär vad det kostar att rulla runt hypoteksverksamheten. Avkastningen på det egna kapitalet är borta. En bank som börjar göra förluster på sin löpande verksamhet är ingen bra bank. Det leder till att finansieringen fördyras och att den mera lättrörliga inlåningen flyttar till en säkrare hamn. Därmed kan stenen vara i rullning och en till synes mycket sund verksamhet kan snabbt bli konkursmässig.

Kanske var det detta som höll på att hända Swedbank, som tillsammans med Handelsbanken dominerar bolånemarknaden, under hösten 2008, när Riksgälden och Riksbanken gick in med sina stödlån. 

På makronivå innebär en olönsam bolåneverksamhet en kraftig broms på kredittillväxten. Upphör kredittillväxten så krymper penningmängden, vilket också kan accelerera om hushåll och företag börjar amortera av sina skulder. Det är då prisförändringarna kan slå över i deflation, vilket ger ännu starkare incitament att spara, vilket minskar penningmängden ytterligare och sätter än mer fart på deflationen. Det vill säga en ond spiral.

Riksbankens drastiska beslut att sänka styrräntan till minus ska ses i det sammanhanget. Det gäller att se till att inte låta deflationen får fäste, för då bär det åt Häcklefjäll.  

De låga styrräntorna har i kombination med den stabiliserade ekonomin gjort att de svenska bankernas finansieringskostnader har fallit kraftigt. Bankernas knep har varit att inte släpa iväg tillräckligt mycket av dessa till kunderna. Sedan är det tveksamt om minusräntan i sig har haft någon stimulerande effekt på utlåningen, utan kanske tvärtom som den välkände isländske nationalekonomen Gauti Eggertsson visat.

Att bankerna vägrar sänka inlåningsräntorna för privatkunder under noll är helt rationellt. För det första skulle det innebära att de på marginalen skulle tappa en av sina viktigaste finansieringskällor och för det andra så skulle den faktiska kreditbildningen störas påtagligt, där bankerna finansierar sin utlåning genom att samtidigt skapa inlåning. (När en kund tar ett nytt lån i banken skapar banken en fordran på kunden och en lika stor fordran på sig själv, inlåning, vilket jag skrivit om i en tidigare krönika.)

För även om det ofta beskrivs som att de svenska bankernas bolån finansieras nästan uteslutande med säkerställda obligationer, där en betydande andel görs i utländsk valuta, vilket i sig motiverat Riksbanken att ha en kostsam valutareserv, så spelar inlåning från allmänheten en mycket väsentlig roll.

Enligt uppgifter från Finansinspektionen så ligger inlåningens andel runt 40 procent, vilket är en ökning med cirka 10 procentenheter på tio år. Då ska man också komma ihåg att bolånestocken vuxit från 1 757 miljarder kronor vid utgången av 2006 till 3 117 miljarder kronor vid utgången av 2017.

Skulle vi få en ny situation som påminner om läget hösten 2008 så skulle den bli ännu svettigare att hantera, med tanke på att skulderna relativt ekonomin har vuxit så kraftigt. Dilemmat är som den välkände brittiske ekonomen Adair Turner skriver i boken Between Debt and the Devil att det penningpolitiska systemet kräver ständig kredittillväxt, för att skapa en tillräcklig inflation, samtidigt som kredittillväxten i sig ökar risken för att utvecklingen går i baklås. Vi kan få ett så kallat Minsky-moment.

För att få en bild av hur lönsamma bankernas bolån är kan man titta på boksluten för Handelsbankens bolåneinstitut Stadshypotek.

Stadshypotek genererade ett rörelseresultat för den rullande 12-månadersperiod som slutade 20 juni 2017 på 11,6 miljarder kronor. Det kan relateras till Handelsbanken Sveriges rörelseresultat för helåret 2017 som landade på 13,7 miljarder kronor. Då är visserligen den svenska andelen av Stadshypoteks utlåning 86 procent så allt ska inte räknas in i den svenska verksamheten. Avkastningen på eget kapital uppgick till 25 procent. 

Men det som är intressant är att Stadshypotek redovisar en klart lägre räntemarginal, 1,1 procent, på sina bolån än vad Finansinspektionen kommit fram till. Den stora skillnaden utgörs av upplåningskostnaderna, där FI, som får sina uppgifter från bankerna, kommit fram till att den för närvarande är noll och till och med negativ.

Stadshypotek redovisade en genomsnittlig upplåningsränta på 0,66 procent för tolvmånadersperioden ovan, eller 7,5 miljarder i kronor räknat. Om Handelsbankens upplåningskostnader egentligen är noll, men man interndebiterar Stadshypotek en ränta, så ska detta läggas till bolåneverksamhetens resultat. Det blir då drygt 19 miljarder kronor före skatt för tolvmånadersperioden ovan. Helårsresultatet före skatt för 2017 för hela Handelsbanken var 21 miljarder kronor. Och relaterar vi det till den svenska verksamheten blir det nästan absurt.

Om 86 procent av Stadshypoteks resultat kommer från den svenska lånestocken och de egentliga upplåningskostnaderna är noll så gav Stadshypoteks svenska verksamheten ett överskott på 16,4 miljarder kronor. Det ska ställas mot ett redovisat rörelseresultat för 2017 på 13,7 miljarder kronor. Om vi tittar på Swedbank och Spintab så är mönstret det samma.

Slutsatsen är att bolåneverksamheten är en guldkalv utan like för de svenska bankerna. Men en guldkalv som med sin frodiga tillväxt hotar att föra ut hela den svenska ekonomin på hal is.

Aktieposten motsvarar cirka fyra procent av röster och kapital i bolaget efter utspädning (med beaktande av aktier som emitterats till tidigare aktieägare i CST Global).

– Som tidigare meddelats var ett av våra motiv för listbytet till Nasdaq First North att bredda bolagets ägarbas med nya, långsiktiga, internationella och institutionella aktieägare. Det är därför glädjande att vi i dag kan välkomna Swedbank Robur och Nordic Cross som nya aktieägare i Sivers IMA Holding. Tillsammans med vår industriella investerare Ampleon har vi nu nya kompetenta och långsiktiga investerare vilket är en viktig förutsättning för att kvalificera oss för Nasdaqs huvudlista, säger Anders Storm, vd för Sivers IMA i ett pressmeddelande.

Det var på årsstämman den 30 maj 2017 som styrelsen gav grönt ljus för en riktad kontantemission av 4.400.000 aktier till en teckningskurs om 6,0 SEK per aktie, vilket motsvarar en rabatt om 5 procent på den volymvägda genomsnittskursen för Sivers IMA-aktien under de senaste 5 handelsdagarna. Skälet till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt och motivet för den riktade nyemissionen är att bredda ägarbasen med nya, långsiktiga, institutionella aktieägare.

För existerande aktieägare innebär emissionen en utspädningseffekt om cirka fyra procent av kapitalet och rösterna i Bolaget. Bolagets totala antal utestående aktier ökar från 107.045.825 aktier till totalt 111.445.825 aktier. Emissionen innebär ett ökat aktiekapital med 2.220.000 SEK från 53.522.912,5 till 55.722.912,5 SEK.

Investerare i den riktade emissionen är enligt följande:

(Investerare/Belopp (miljoner kronor)/Antal aktier)

Swedbank Robur/24/4.000.000

Nordic Cross Small Cap Edge/2,4/400.000

Erik Penser Bank är finansiell rådgivare till Bolaget i samband med den riktade emissionen.  

Som Realtid.se tidigare berättat ser Peter Ekdahl – manager director på Accenture Norden Strategy – flera stora  bankutmaningar.

En av dem är EU:s nya betaltjänstdirektiv, PSD2. Lagen införs i maj i Sverige och ersätter PUL. Den innebär i huvudsak att europeiska banker, men även banker utanför EU med europeiska kunder, inte längre får hemlighålla kunders konto- och transaktionsdata.

Kunder kan välja att dela med sig av sådan information till exempelvis en fintech-app. Syftet är att stärka konsumentmakten och bryta bankernas monopolliknande ställning på finansmarknaden.

Fintech-startups kan bygga egna tjänster på datan. Ett exempel är SEB-delägda ekonomiappen Tink som redan använder bankkunders kontoinformation i sin lösning, genom samarbetsavtal med svenska storbanker. Finansbranschen har generellt kommit ganska långt med sina PSD2-förberedeler. Men Peter Ekdahl ser ändå orosmoln.

– De har en del arbete kvar och behöver skapa användbara affärsstrategier. Det finns en tendens att främst se PSD2 som en regelbörda och att banker investerar för mycket i compliance som ger begränsad affärsnytta, säger Peter Ekdahl till Realtid.se.

Han förordar så kallad "open banking" för att skapa affärsmässighet i PSD2. Nordea var först i Sverige med en sådan lösning. Banken sjösatte i slutet av förra året en plattform med öppna API:er; ett gränssnitt som delar konto- och transaktionsdata med fintech-startups och mer etablerade fintechbolag. Över 700 aktörer hade i december förra året registrerat sig på Nordeas plattform.

Gunnar Berger som ansvarar för plattformen på Nordea har tidigare sagt till Realtid.se att han vill skapa ett "Appstore för banktjänster" med hjälp av plattformen och att banken ska få fram tio egna fintech-produkter varje år.

– Open banking öppnar upp kanaler för att skapa nya lösningar i samverkan med fintechbolag, säger Peter Ekdahl som konsultat mycket åt Nordea sedan mitten på 90-talet.

Finns risk att fintech-startups tar med sig bankernas data och går, utan tanke på samarbete?

– Ja visst men det är ett större problem om bankerna försöker låsa in data. Rätta vägen är att öppna upp det här och se det som en strategiskt möjlighet, säger Peter Ekdahl.

– Det fanns liknande fenomen under dotcom-åren [på 90-talet] men de var trögare och tekniken för att skapa open banking-lösningar mot kunder var långt ifrån lika bra då som nu.

Nordea ligger i dag i framkant på området, men konkurrenterna arbetar i en liknande riktning. De har dock inte varit lika öppna med det. Swedbank har exempelvis ett open banking-projekt igång som presenterades i början av året. Banken har också närvaro på flera hubbar och har investerat i abonnemangsappen Mina Tjänster. Danske bank har, i främst Danmark, varit pionjär inom robotik och artificiell intelligens samt nya digitala tjänster i allmänhet, enligt Peter Ekdahl.

Många nordiska banker deltar även i "advisor boards" samt sponsrar och coachar fintech-aktörer. Allt fler banker startar också egna investeringsfonder som investerar i fintech eller delinvesterar i acceleratorprogram. Accenture har exempelvis ett program i London som involverar flera nordiska banker.

– De samverkar kring utveckling av nya lösningar och tjänster och har i programmen tillgång till varandra. Det är viktigt att samarbeta eller åtminstone ta intryck av fintech, säger Peter Ekdahl.

Varför har ni valt att samarbeta med Danske?
– Banker är generellt hungriga efter innovation och våra värderingar matchar Danskes kärnvärderingar, alltså att hjälpa privatpersoner till en bättre vardag, och inte för ett premiumsegment utan som en tjänst för många.

Vad kan ni tillföra dem?
– Många fintechbolag har en teknik och ett kunderbjudande som banken inte har i sin ordinarie portfölj, men banken har en "reach" och muskler för att ta produkten lite bredare. Vi bidrar med innovation och de bidrar med tillväxt, kundbas och varumärke.

Skiljer sig den danska "retail banking"-marknaden från den svenska?
– Nej, egentlign inte. Hela den nordiska finansmarknaden är ganska harmoniserad. Det finns även digitala signaturer i Danmark motsvarande svenska Bank-id och danskar har ungefär lika många abonnemang som svenskar. Så grundproblemet är lika stort där. Folk har massa abonnemang som de inte har någon större koll på.

Finns det några regulatoriska skillnader?
– Nej, i princip inte. Vår tjänst har främst EU:s direktiv och regelverk i ryggen.

Ni byter namn "Minna technologies". Varför?
– Det har varit vår ambition från dag ett att ju fler slutkunder vi kan nå desto mer värde har vi skapat och Danske Bank är en av de största bankerna i Norden. Vi når nu totalt 7 miljoner bankkunder och vi vill vara internationella.

Har Danske, liksom Swedbank, tagit en ägarandel i ert bolag?
– Nej. Swedbank hade en helt annan risknivå och krävde en annan typ av insyn och incitament. Nu som mer etablerad aktör har vi haft en annan dialog och den här gången valde vi att ingå i ett partnerskap.

Hur har er app gått på Swedbanks plattformar?
– Jättebra lanserade i oktober firade ett halvår i dag. Vi har haft 2.000 reviews en kundnöjdhet på 4,8 av 5 i betyg. När du använt funktionen i Swedbank får du förfrågan om hur upplevde tjänsten. Det var i linje med förvänta.

Hur många har använt appen?
Det vet jag men vill lämna det till Swedbank att uttala sig om det. Vi är en leverantör så om de vill släppa det så är det upp till dem.

Vilka abonnemang och prenumerationer kan appen ta in nu?
Nu har vi 18 kategorier strea,ing gym mobil fösäkringar mjukvaror fackiföreningar a kassor allting som är återkommande kostnader.

Ska ni lägga till fler applikationer till lösningen?
Vi har två funktioner säga upp abonnemang och förbättra abonnemang. Förbättra bara telekom och el så där tillkommer försäkringar och finanisella produkter testar lite grand. Det kan vara allt från sparkonto till lån och kredit förmedling återstår att förmedla.

Fler funktioner?
Avtalsbevakning något vci jobbar myucket nu binningstid gått ut förbrukat mer kilowatt nu har ditt pris gått upp nu oförändra det här kommunicera relvant information  mer relevant och personligt.

Hur många anställda är ni nu?
– Vi har gått från fyra till 24 anställda på bara två år. I höstas var vi 17. Sedan dess har vi anställt främst på affärssidan för att bankintresset är enormt. Det är en annan värld sedan lanseringen i oktober. Vi har främst anställt inom affärsutveckling, kundtjänst och marknadsföring.

Nytt eller större kontor?
– Vi avser att ytterligare en bank internationellt så när det publikt kan jag svara på det.  hoppas att det sker efter sommaren ska jag vara relatisitsk med bankhastighet inte förrän Q4. europa är fokus mycket på grund av nya europeiska direktiv som GDPR och PSD2.

Varför har ni valt att samarbeta med Danske Bank?
– Banker är generellt hungriga efter innovation och våra värderingar matchar Danskes kärnvärderingar, alltså att hjälpa privatpersoner till en bättre vardag, men inte för ett premiumsegment, utan som en lösning för många.

Vad kan ni tillföra dem?
– Många fintechbolag har en teknik och ett kunderbjudande som banker inte har i sina ordinarie portföljer. Däremot har de en "reach" och muskler för att ta produkten lite bredare. Vi bidrar med innovation och de bidrar med tillväxt, kundbas och varumärke.

Skiljer sig den danska "retail banking"-marknaden från den svenska?
– Nej, egentlign inte. Hela den nordiska finansmarknaden är ganska harmoniserad. Det finns även digitala signaturer i Danmark motsvarande svenska Bank-id och danskar har ungefär lika många abonnemang som svenskar. Så grundproblemet är lika stort där. Folk har massa abonnemang som de inte har någon större koll på.

Finns det några regulatoriska skillnader?
– Nej, i princip inte. Vår tjänst har främst EU:s direktiv och regelverk i ryggen.

Ni byter namn till "Minna Technologies". Varför?
– Det har varit vår ambition från dag ett att ju fler slutkunder vi kan nå desto mer värde har vi skapat. Och Danske Bank är en av de största bankerna i Norden. Vi når nu totalt 7 miljoner bankkunder och vi vill vara internationella.

Har Danske, liksom Swedbank, tagit en ägarandel i ert bolag?
– Nej. Swedbank hade en helt annan risknivå och krävde en annan typ av insyn och incitament. Nu är vi en mer etablerad aktör och har haft en annan dialog med Danske som landade i ett partnerskap.

Hur har er app gått på Swedbanks kundplattformar?
– Jättebra, sedan vi lanserade i oktober. Vi firar faktiskt halvårsdag i dag. När du använt funktionen i Swedbank får du förfrågan om hur de upplevde tjänsten. Utifrån 2.000 "reviews" har vi fått en kundnöjdhet på 4,8 av 5 i betyg, vilket var i linje med förväntan.

Hur många har använt appen?
– Det vet jag, men jag vill lämna det till Swedbank. Vi är en leverantör och om de vill släppa sådana siffror, så är det upp till dem.

Vilka typer av abonnemang och prenumerationer hanterar appen i dag?
– Nu har vi 18 kategorier. Det är allt från gymmedlemskap till streaming, mobilabonnemang, fösäkringar, fackföreningar A-kassor, ja, i stort sett allting som innebär återkommande kostnader.

Ska ni addera fler funktioner?
– Vi har just nu två funktioner: säga upp abonnemang och förbättra abonnemang. [Vad gäller det sistnämnda] erbjuder vi bara det inom telekom och el i dag, men där tillkommer försäkringar under året och eventuellt finanisella produkter som vi testar lite grand nu. Det kan vara allt från sparkonton till kreditförmedling. Men det återstår att se.

– Avtalsbevakning är något vi också jobbar mycker med nu. Det kan handla om att vi informerar om att din bindningstid gått ut, eller hur mycket kilowatt du förbrukat senaste månaden. Vi vill bli ännu bättre på att kommunicera relevant och personlig information.

Hur många anställda är ni nu?
– Vi har gått från fyra till 24 anställda på bara två år. I höstas var vi 17. Sedan dess har vi anställt främst på affärssidan för att bankintresset är enormt. Det är en annan värld sedan lanseringen i oktober. Vi har främst anställt inom affärsutveckling, kundtjänst och marknadsföring.

Håller ni på att växa ur era lokaler i Göteborg?
– Vi avser att landa ytterligare ett avtal med en internationell bank i år och när det är publikt kan jag svara på den frågan.

När är det klart?

– Jag hoppas att det sker efter sommaren. Men ska jag vara realistisk, givet bankhastighet, så blir det inte förrän Q4.

Du vill inte berätta vad det är för bank. Men kan du säga på vilken marknad den är hemmahörande?

– Jag kan säga att Europa är fokus, mycket på grund av de nya EU-direktiven som GDPR och PSD2.

Fem företag tappar markant i anseende, enligt undersökningen. Det är Nordea, H&M, Volkswagen, If och Ericsson. Däremot ökar Arla, Vattenfall och Ikea anseendet. Det visar Kantar Sifos undersökning Anseendeindex Företag 2018.

Allmänhetens utvärdering mäter anseendet hos ett urval stora medieintensiva företag samt några nischaktörer. Undersökningen täcker 42 företag i sju branscher samt en grupp med övriga företag.

Högst upp i undersökningen kommer Ikea med 80 i anseendeindex. Därefter följer AB Volvo med 76 samt Ica med 74.

Bland de fyra storbankerna har Handelsbanken det högsta anseendet. Resultatet är 54 i anseendeindex, en nedgång med 4 punkter sedan fjolårets undersökning då banken fick 58. 

SEB kommer på andra plats med 43 i anseendeindex, en uppgång med 1 punkt sedan fjolårets undersökning.

Swedbank på tredje plats med 34 i anseendeindex, en uppgång med 3 punkter sedan 2017. 

Nordea hamnar på sista plats inte bara bland storbankerna utan också bland samtliga undersökta företag, med -3 i anseendeindex, en kraftig nedgång med 23 punkter sedan 2017.

– Nordeas anseende rasar, samtidigt som vi inte ser någon generell nedgång i bank- och finansbranschen. Diskussionen om deras flytt av huvudkontoret har präglat den allmänna bilden av företaget det senaste året. När stämman beslutade om en flytt till Helsingfors, var detta var mitt under fältperioden. Det är en analysfaktor av flera att ta hänsyn till, säger Jonathan Wennö, affärsområdeschef på Kantar Sifo, i ett pressmeddelande.

Nordea är också det enda företag som landar på en notering under nollan, -3 i anseendeindex, vilket är 23 punkter under Fortum och 3 som båda ligger på 20.

– Ytterligare en faktor är att det är andra året i rad som Nordea backar i anseende, och det från en redan låg nivå. För de aktörer som går in i kriser med ett svagt anseende blir utgången alltid värre – och i värsta fall blir resultatet affärspåverkande.

Att gå in i kriser med starkt anseende ger bättre möjligheter till återhämtning, om man samtidigt visar ansvar och vidtar åtgärder på ett sätt som upplevs äkta och transparent.

–  Det är ett fullgott skäl att lyfta anseendet till affärsledningsnivå och arbeta strategiskt över tid med dess viktigaste byggstenar, säger Jonathan Wennö.

Ytterligare en bank vid sidan av de fyra storbankerna förekommer i undersökningen. Det är Danske Bank som får 37 i anseendeindex, (en nedgång med 2 punkter sedan i fjol), vilket placerar den före både Swedbank och Nordea.

Kantar Sifos Anseendeindex genomfördes för nionde gången och handlar inte bara om den svenska allmänhetens tilltro till eller intryck av ett visst företag. Det berättar också om vilken kvalitet och framgång svenskarna tillskriver företagen. Totalt gjordes 4 311 intervjuer och sammanlagt 17 494 utvärderingar av de berörda företagen, (en deltagare har kunnat utvärdera fler än ett företag).

Swedbank meddelar i dag att banken utökar sitt samarbete med Meniga. Ett samarbete som har pågått sedan 2017 för att förbättra Swedbanks digitala kundupplevelse. Swedbank sinvesterar ytterligare 3 miljoner euro i bolaget. Investeringen i Meniga är en del av en strukturerad finanseringsrunda i Meniga och Swedbank deltar tillsammans med andra kunder till Meniga. 

-Vi vet att allt fler av våra kunder möter oss digitalt, och att kunderna vill att vi ska bli mer proaktiva med riktade, relevanta erbjudanden och tjänster för att göra deras vardag enklare. Tillsammans med Meniga som innovativ partner kan vi ge bankens kunder en digital upplevelse som innehåller en bättre överblick och därmed större insikt i privatekonomin. Vi är därför väldigt glada över att vi nu får möjlighet att stärka vårt samarbete, säger Lotta Lovén, chef för Digital Banking och medlem i koncernledningen på Swedbank. 

-Det är roligt att kunna välkomna Swedbank som investerare och vi ser fram emot att fortsätta bidra på deras digitala resa. Vi är mycket imponerade av Swedbanks höga ambitionsnivå och engagemang inom det digitala innovationsområdet, säger Georg Ludviksson, medgrundare och vd Meniga.

Swedbank redovisar intäkter på drygt 10,7 miljarder kronor under årets första tre månader. Det kan jämföras med intäkter på drygt 10,6 miljarder under samma kvartal i fjol, en ökning med 1 procent. Det visar bankens delårsrapport som presenteras på tisdagsmorgonen.

Räntenettot uppgick till knappt 6,3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med knappt 6,0 miljarder kronor under fjolårets inledning. Det är en ökning med 5 procent.

De totala kostnaderna ökade till knappt 4,2 miljarder kronor, jämfört med 4,0 under första kvartalet 2017. En ökning med 4 procent.

Resultatet efter skatt hamnade på 5,0 miljarder kronor jämfört med 5,1 miljarder i fjol, en minskning med 2 procent. Jämfört med sista kvartalet i fjol ökade dock vinsten efter skatt med 6 procent.

Några av de viktigaste punkterna i storbankens delårsrapport är att de ökade utlåningsvolymerna gav stöd åt räntenettot, lägre bidrag från kapitalförvaltning och kort tyngde provisionsnettot, nettoresultat finansiella poster har gynnats av högre efterfrågan på räntesäkringsprodukter samt att kostnadsutvecklingen legat i linje med förväntningarna.

Kärnprimärkapitalrelationen stärktes och uppgick till 24,8 procent vid utgången av det första kvartalet. Det kan jämföras med 24,2 procent ett år tidigare.

“Året har börjat med en hög aktivitetsnivå. Vi har lanserat flera produkter och tjänster för att förbättra kundupplevelsen och öka effektiviteten. I vår svenska bankverksamhet kan våra kunder nu ansöka om och direkt få lånelöften beviljade digitalt. Mer än hälften av lånelöftena för såväl bolån som konsumentkrediter är nu helt digitala. Samtidigt ser vi att en allt större del av vår försäljning sker genom våra digitala kanaler”, skriver Birgitte Bonnesen i vd-kommentaren och fortsätter:

“Vårt finansiella resultat var starkt i kvartalet. Utlåningsvolymerna till såväl privatpersoner som företag växte på alla våra hemmamarknader medan marginalerna överlag var stabila. Provisionsintäkterna var lägre till följd av väntade säsongseffekter inom kortbetalningar och kapitalförvaltning medan värdepappersprovisioner sjönk som en konsekvens av mindre gynnsam börsutveckling. Valutaeffekter och högre kundaktivitet inom räntederivat stärkte resultatet."

Läget på bostads- och bolånemarknaden kommenteras på följande sätt i vd-ordet:

“Utvecklingen på den svenska bostadsmarknaden har fortsatt att vara i fokus under kvartalet. Den pågående prisanpassningen har i stora delar av landet gått in i en stabilare fas. Det ger goda förutsättningar för att fokus nu ska riktas mot hur det behov av billigare bostäder som framförallt finns i storstadsregionerna ska mötas. Som banken för de många hushållen står vi beredda att finansiera dessa projekt.”

Nuvarande försäljningschefen Martin Ringberg har blivit utsedd till ny Sverigechef på Nordnet, och påbörjar sitt uppdrag idag. Han efterträder därmed Eva Trouin som innehaft rollen sedan 2013.

– Jag vill tacka Eva för de insatser hon gjort för Nordnet. Under Evas tid som Sverigechef har Nordnet haft en stark utveckling på den svenska marknaden, och vi har bland annat lanserat Shareville, bolån samt utvecklat Nordnet Live till ett av Sveriges största sparevent. Jag önskar Eva stort lycka till i hennes fortsatta karriär, säger Peter Dahlgren, vd på Nordnet.

Eva Trouin lämnar Nordnet för att bli chef för privatmarknad inom svensk bankverksamhet på Swedbank.

Martin Ringberg började på Nordnet 2017, och har tidigare jobbat på SEB där han haft flera roller inom sparande och investeringar med fokus på försäljning.

– Martin har ett stort hjärta för kunden och gedigna kunskaper inom sparandeområdet, vilket gör att han kommer axla rollen som Sverigechef på ett utmärkt sätt. Nordnet har ambitionen att bygga världens bästa kundupplevelse inom sparande och investeringar med ett ökat fokus på digital rådgivning, och Martin blir instrumental i att utveckla erbjudandet på den svenska marknaden, säger Peter Dahlgren.

Martin Ringberg kommer i sin nya roll fokusera på att utveckla erbjudandet inom bland annat bolån, Private Banking och finansiella lösningar för entreprenörer.

– Jag ser fram emot att i min nya roll fortsätta förbättra och förenkla för de svenska spararna. Stort fokus för Nordnet är att utveckla gränssnittet mot kund, där en ny webb och app är under utveckling och från mitt perspektiv vill jag ta vidare vårt erbjudande inom bolån och flytta fram positionerna i pensionsaffären. Private Banking är ett annat område där vi har stor potential, och jag vill att vi blir ett än mer relevant alternativ för start-ups och entreprenörer inom framför allt techområdet, säger Martin Ringberg.

Eva Trouin har tidigare arbetat i olika ledande positioner på Swedbank. Hon har lång erfarenhet av att leda utveckling i bank- och försäkringsbranschen, skriver Swedbank i ett pressmeddelande.

Rekryteringen är en del av en ny organisationsstruktur inom Svensk bankverksamhet vars syfte är att ytterligare öka kundvärdet inom alla kundsegment i Sverige.

– Jag är väldigt glad över att välkomna Eva Trouin tillbaka till Swedbank. Eva är en omvittnat stark ledare och kommunikatör, med stor kunskap inom det digitala området. Eva har också sedan tidigare ett starkt engagemang för sparande – ett område som är extra viktigt för att våra kunder ska ha en långsiktigt sund och hållbar ekonomi. Nu ser vi fram emot att tillsammans med Eva öka kundvärdet och vår synlighet inom sparandeområdet, säger Rickard Westlund, chef privat- och företagsmarknad inom Svensk bankverksamhet på Swedbank.

Eva Trouin börjar på Swedbank senast under november 2018.

– Det ska bli så kul att komma tillbaka till Swedbank då jag har följt Swedbanks imponerande resa. Allt fler kunder vill möta sin bank digitalt och utvecklingen går snabbt, hela banksektorn befinner sig mitt i en spännande transformation. Jag ser fram emot att tillsammans med mitt nya team ytterligare bidra till ökat kundvärde för Swedbanks privatkunder i alla våra försäljningskanaler där Swedbank har en unik position med sin starka närvaro i både det digitala och fysiska kundmötet, säger Eva Trouin.

I måndags meddelade Fastighets AB LE Lundberg att Roger Ekström lämnar bolaget efter 19 år. Nu är det klart att Roger Ekström har fått en ny arbetsgivare - Swedbank.

Roger Ekström ska bli chef för affärsenheten Linköping med kringliggande Swedbank-kontor då hans företrädare, Hans Lind, går i pension, enligt Nyhetsbyrån Direkt.

I och med nya jobbet flyttar Roger Ekström till Linköping med sin hustru som redan börjat jobba i staden - på Danske Bank, vilket han uppger för lokaltidningen Corren. Han uppger också att han själv tidigare suttit i Danske Banks lokalstyrelse i Norrköping i 18 år, vilket är hans största erfarenhet av bankvärlden.

- Själva hantverket har jag ingen erfarenhet av, men det finns det många duktiga medarbetare som har. Min roll blir mer att vara coach och se till att medarbetare och verksamhet utvecklas, säger Roger Ekström till Corren.

Han tillträder sin chefstjänst på Swedbank i september.

Den estniska tillsynsmyndigheten och FI har i dag enats om att starta en gemensam utredning i syfte att noggrannare undersöka den information som rapporterats i SVT. Även Litauens centralbank har meddelat att de kommer att bistå i undersökningen i den mån svenska och estländska myndigheter önskar, enligt ett pressmeddelande från Finansinspektionen.

Kilvar Kessler (ordförande i estniska finansinpektionen): "Åtgärder mot allvarliga penningtvättsrisker har varit vår prioritet sedan 2014, och vi har sedan dess markant minskat den så kallade "non-resident"-affären genom att avveckla större risker och få bankerna att höja nivån på sin riskkontroll. Vi uppskattar det nära samarbetet med Sverige och andra länder för att hantera detta fall."

Finansinspektionen, FI, som också mött en del kritik i samband med penningtvättsmisstankarna mot Swedbank, kommenterar uppgifterna i samma pressmeddelande.

– Den information som framkommit i SVT är allvarlig och tillsammans med våra estniska kollegor kommer vi noga att undersöka fakta för att kunna göra en omfattande och djupgående analys, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i ett pressmeddelande.

FI konstaterar även att Erik Thedéen tidigare har gjort bedömningen att det inte kan uteslutas att det finns penningtvätt även i svenska banker, men att omfattningen rimligtvis är lägre än vad som framkommit i Danske Bank.

"Uppgifterna i SVT bekräftar att det finns risker för penningtvätt i svenska banker, framförallt för de som har verksamhet i Baltikum. Även om omfattningen av misstänkta transaktioner i Swedbank hittills synes vara väsentligt lägre jämfört med Danske Bank är uppgifterna viktiga", skriver myndigheten.

Vad kommer ni göra nu? 
 

– Jag har haft en dialog med min kollega i Estland och vi har kommit överens om att gå till botten med detta. Men hur och i vilken form får vi återkomma till, säger Erik Thedéen till Sveriges Radio.

Han säger att Finansinspektionen inte kunnat kontrollera uppgifterna från SVT:s Uppdrag granskning. 
– Det är allvarliga uppgifter som kommit fram men vi har inte haft möjligheter på att kontrollera dem. Vi vill försöka få tillgång till uppgifterna.