Valet föll på Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom hos Swedbank. Jag var inställd på ett hyllningsporträtt. Har inte du också den bilden? Smart. Gjort allt rätt. Kommer att gå långt. En klassisk produkt från Handelshögskolan. Som tjej blir man stolt och tänker; powerpingla. Sedan började jag kika lite närmare på Anna Felländer…

The Smart Girl Next Door
 

En mer klassisk karriärstrategi än Anna Felländers får man leta efter. Finans och UD är karriärdepartmenten där hjärntrusten samlas. Följaktligen arbetade Felländer på Finansdepartementet och Statsrådsberedningen i tio år efter att ha tagit examen från Handelshögskolan år 2000. Nu må Anders Borg vara feminist, men han lyfte aldrig fram sina medarbetare offentligt. Michael Wolf var en trendkänslig kapitalist. Han upptäckte Felländer som började på Swedbank år 2010 och gjorde henne till chefsekonom år 2013. Det signalerar jämställdhet, livsbalans och framtid. Inte minst som Felländer födde tre barn mellan år 2007 och 2011.

En småbarnsmamma som byter fil
 

När Klas Eklund slutade som chefsekonom på SEB vågade han för första gången berätta vad den tjänsten innebär. För livet. För familjen. För honom. Då hade hans söner Sigge Eklund och Fredrik Eklund redan skrikit sig hesa om barndomens trauma i var sin välskriven roman. Så när Anna Felländer efter två år bytte fil och slutade som chefsekonom för att istället bli digitaliserings- och framtidsekonom ställde ingen frågan varför. Eller?

Från real ekonomi till digital ekonomi
 

Det är fint att vara chefsekonom. Det är spännande att vara digitaliserings- och framtidsekonom. Framför allt ger det senare möjlighet att bygga sitt personliga varumärke och professionella nätverk. På ett friare sätt. Triggern till den här krönikan var en inbjudan till Telias stora framtidskonferens Connect2Business. Anna Felländer är programledare. Jag hajade till. Programledare? Knappast ett uppdrag som en chefsekonom hade hittat kalendertid för. Som föreläsare stöter jag allt oftare på Anna Felländer ansikte i olika konferensprogram. Det är ett utmärkt sätt att synas och nätverka samtidigt. På min laptop ligger rapporten ’The Sharing Economy’. Anna Felländer har slagit ihop sina påsar med Handelshögskolan och står som författare tillsammans med två forskare. Ytterligare ett smart karriärdrag för den som vill maximera sin trovärdighet genom co-branding. Rapporten spreds flitigt via sociala medier, PR och ett seminarium på Entreprenörsforum. Du förstår själv att inget av detta sker av en slump. Så vad är problemet? Anna gör ju allting rätt. Allt. Eller?

Att vara talesperson för digital banking kräver att man är nätsmart
 

Att arbeta som offentlig talesperson för en börsnoterad bank innebär att kommunikation är en kärnkompetens. Att ta plats i det offentliga samtalet på en marknad där antalet startups inom fintech exploderar förutsätter att man är nätsmart. Medielandskapet är nämligen digitalt, snabbt och smart. Detta är ju trots allt finans. Att arbeta som digitaliserings- och framtidsekonom. År 2016. I Sverige. Kräver att man behärskar digital media. Så hur är det med den saken, Anna Felländer?

Anna Felländer doesn’t walk her own talk.
 

Som personlig varumärkesexpert nagelfars jag ständigt på nätet och vid föreläsningar. Hur klär jag mig? Hur uttrycker jag mig? Vilken information sprider jag om mig själv, eller inte? Frågorna är många för att vår tid kräver transparens och trovärdighet. Det gäller alla branscher och yrken. Det främsta beviset på din kompetens är att du lever som du lär. Den som arbetar medialt är tvungen att vara extra stringent på denna punkt. Döm därför min förvåning när jag inför detta hyllningsporträtt av Anna Felländer börjar kika på hennes digitala närvaro.

Linkedinprofil luktar gammal kommuniststat
 

Besök gärna Anna Felländers Linkedinprofil. Där står INGENTING. Vilket får mig att börja gräva desto flitigare. Vad är problemet? Vad är det hon försöker dölja? Hennes yrkesbakgrund går inte av för hackor och går för den ihärdige att googla fram. Varför har Swedbanks talesperson för digitalisering och framtid, Anna Felländer, en Linkedinprofil som går ut på att dölja information istället för att bygga trovärdighet och arbetsgivarvarumärke? Linkedin, rekrytering och Swedbanks behov av att locka fintechkompetens räcker väl som anledning. Eller?

Carl Bildt är Twittergeni. Anna Felländer är Twitteranalfabet.
 

Anna Felländer öppnade konto på Twitter i februari år 2014, tre månader efter att ha utsetts till chefsekonom. Nu är hon digitaliseringsekonom och har en twitterkanal som är rena skamfläcken. Kära Anna, Swedbank har en kommunikationsavdelning. De bör kunna hjälpa till. Vad är problemet? Du är bankens talesperson i digitala framtidsfrågor och analfabet i sociala medier. Hur går det ihop?
 

Varför är du en talesperson för digitalisering om du inte använder digitala mediekanaler? Vem sänder du till?
 

Anna Felländers målgrupp är inte nätsmarta
 

Jag satt nyligen på Handelshögskolan och lyssnade på ett seminarium, ’Att leda digital transformation’. Toppgarnityr från TV4, Trelleborg, Forex och liknande kostymer. Jag hade tur som fick plats. Reservlistan var lång. Publiken var… senior. Liksom panelen. 50+ som talade till 50+. Ingen föreslog deltagarna att de skulle twittra på konferensen. Trots att ämnet var digitalisering. Handelshögskolan hade inte ordnat fri wifi till deltagarna. Trots att ämnet var digitalisering. Seminariearrangörerna hade ingen #hashtag för att samla alla inlägg, frågor och bilder från seminariet på nätet och göra dem enkelt sökbara. Trots att ämnet var digitalisering. Enkelt uttryckt – detta var INTE ett nätsmart sammanhang. Jag gissar att Anna Felländer syns och hörs i rätt många sammanhang av det här slaget. Det här är hennes värld. Därför har ingen reagerat över att hon är analog. Att hon är traditionalist. Att ’she doesn’t walk her own talk’.  
 

Jackie Kothbauer är personlig varumärkesexpert. Hon hjälper företag att förvandla medarbetare och kunder till framgångsrika varumärkesambassadörer genom att bygga deras personliga varumärken.
 

Värderingsföretaget Brand Finance genomför årligen tusentals varumärkesvärderingar på i stort sätt alla ledande varumärken i världen.

I en ny rapport från företaget presenteras de tio mest värdefulla svenska varumärkena 2016. På tio i topp-listan tronar IKEA som ohotad etta, följt av H&M och Ericsson.

Därefter kommer Nordea, som ligger bäst till av bankerna, men samtidigt har varumärkesvärdet fallit med 8,8 procent sedan 2015.

Betydligt bättre har det gått för Handelsbanken, SEB och Swedbank som placerar sig som nummer sju, åtta och nio på listan. Handelsbankens varumärkesvärde har ökat med 9,5 procent, SEB:s med 11,5 procent och Swedbanks med 18,7 procent under samma tidsperiod.

Realtid Karriär bad Nina Wahlgren Gill, Head of Brand Strategy & Development på SEB, att kommentera resultatet.

SEB:s varumärkesvärde har gått upp med 11,5 procent på ett år.

– Det är väldigt glädjande så klart, och frukten av ett långsiktigt varumärkesarbete från alla i SEB. Vi är i grunden en företagsbank, aktiva på många olika marknader, och har sedan många år samlats starkt runt ett gemensamt varumärke och en gemensam kultur. Det gör att vi idag  har både nöjda kunder i de allra flesta segment och marknader, nöjda medarbetare och tar ett aktivt ställningstagande på vårt bidrag till ett bättre samhälle. Alla från toppledning och ner ut i frontlinjen har verkligen försökt skapa en förändring på hur vi arbetar gemensamt för att stärka värdet vi levererar till kund. Resan är på intet sätt slut, men vi står på en stark plattform för att utvecklas snabbare och bättre framåt än någonsin.

SEB ligger på plats åtta. Tror du att ni kommer att klättra på listan under kommande år? Vad ska ni göra för att bli ännu starkare?

– Vi ser att vi har kommit väldigt långt på många delar, men det finns ytterligare växlar att lägga in. Vi har lanserat en ny vision där vi vill bli än mer fokuserade på att skapa ännu mer värde för alla våra kunder, inte minst genom att bli snabbare och mer relevanta genom digitala tjänster. Konkurrensen inom vår bransch är stark och nya spelare kommer in kontinuerligt. Det gäller för oss att fortsätta vara dem vi är, och hela tiden bli bättre på att leverera relevanta lösningar till våra kunder.

Varför är det viktigt med ett värdefullt varumärke skulle du säga?

– Det är viktigt av många anledningar – för kunder att känna att de har gjort ett bra val, för medarbetare att känna att de valt rätt arbetsplats, för aktieägare att känna att de valt rätt objekt att investera i – och så klart att få ännu fler att vilja välja oss i framtiden. Ett starkt varumärke är ett varumärke som inte bara lovar saker, men också klarar av att leva upp till det löftet.

I februari stod det klart att Finansinspektionen hade inlett en granskning av Swedbanks hantering av intressekonflikter, med anledning av vissa av toppchefernas omtalade fastighetsaffärer.

Det är ännu oklart hur lång tid granskningen kommer att ta. Däremot står det klart att dagens besked – att Ekobrottsmyndigheten lägger ner förundersökningen mot den sparkade vd:n Michael Wolf – inte påverkar processen.

– Granskningen fortsätter alldeles oavsett det här, säger Victoria Ericsson, pressekreterare på Finansinspektionen till Realtid.se.

När tror du att ni kommer att vara klara?
– Som alltid med sådana här utredningar är det väldigt svårt att säga hur lång tid det kommer att ta, för det beror väldigt mycket på vilken information man får in och huruvida man behöver begära in ytterligare information.

– Vi jobbar på så fort vi kan och kan inte säga exakt när den är klar, men den påverkas inte av att Ekobrottsmyndigheten lägger ner utredningen mot Wolf.

Finansinspektionens granskning riktar sig inte specifikt mot de toppchefer på Swedbank som har anklagats för intressekonflikter – bland annat Michael Wolf, Göran Bronner, Magnus Gagner-Geeber och Anders Sundström – utan snarare mot bankens hantering av dessa frågor mer generellt.

– Utredningen är inte direkt riktad till personer, utan det är en prövning av eventuella intressekonflikter på banken, säger Victoria Ericsson.

​På ett mer strukturellt plan då alltså?
– Ja, precis. Vi kollar på vad Swedbank har för regelverk för detta och huruvida man har efterlevt det.

Utöver Swedbanks interna regler för intressekonflikter är de allmänna reglerna för bankerna i stort också viktiga i utredningen.

– Det finns dels interna regelverk på Swedbank, och sen finns det allmänna föreskrifter för vad bankerna ska leva upp till, säger Victoria Ericsson.

Birgitte Bonnesen blev tillförordnad vd i Swedbank efter att Michael Wolf fick sparken i februari. Hon har sedan dess varit förhandstippad att bli permanent vd, men har in i det sista vägrat kommentera ryktena.

– Jag vill inte spekulera i det, utan fokuserar bara på att jobba med banken och styrelsen har nu inlett en process att hitta en ny vd, sa hon i en intervju med Realtid.se i slutet av mars.

Men på torsdagen den 21 april strax efter klockan 18 fick hon formellt frågan från styrelsen om att bli permanent vd, vilket var ganska väntat.

– Det kändes helt otroligt roligt. Jag hade aldrig någonsin haft en tanke på att bli vd förrän Micke [Wolf] avgick och Sundström frågade mig. Då var jag chockad. I dag är jag stolt över att fått frågan, säger hon i en intervju med Realtid.se.

På presskonferensen som hölls med anledning av utnämningen beskrev hon den senaste tidens turbulens som "jobbig för många" och att hon också varit "frustrerad", men att hon ska eftersträva "arbetsro och lugn".

– Det tar såklart mycket energi när många undrar hur det står till på banken. Det måste man ha stor förståelse för. Men samtidigt har banken fortsatt att rulla på, precis som alla andra dagar. Och många medarbetare har inte upplevt att det varit någon kris överhuvudtaget, eftersom Swedbank är en extremt lönsam och välkapitaliserad bank. En av de bästa i Europa faktiskt, säger hon.

Men hur ser du på det rekordlåga förtroendet för Swedbank?

– Det är inte bra och vi ska jobba på många fronter nu. Men vi behöver arbetsro och lugn i leden så att vi kan koncentrera oss på våra affärer.

Hon avböjar att recensera förra ledningens agerande och vill inte kommentera att Anders Sundström fick avgå som styrelsens ordförande.

Men representerar de en kultur som är kännetecknande för banken?

– Det är inte vår kultur. Jag känner inte igen mig i den banken, säger Bonnesen.

Nu vill hon istället blicka framåt och lovar jobba hårt för att förtjäna kundernas förtroende "varje dag".

– Vi ska möta våra kunder där och när de vill och ska leva efter våra värderingar. Vi ska vara enkla, öppna och omtänksamma. Det är denna kultur som skapar långsiktiga värden för våra kunder för de samhällen vi verkar i och för våra många aktieägare.

30-årig karriär på Swedbank

Birgitte Bonnsen föddes 1956 i Odder söder om Århus på Jylland i Danmark. På 80-talet började hon arbeta inom Danmarks motsvarighet till svenska sparbanksrörelsen. Hon säger att hon alltid tilltalats av sparbankskonceptet.

– Det ligger nära mina egna värderingar. Det är banker som är närmare människor och som också verkar i det lokala samhället. Vänligare banker. Det är så kunder uppfattar oss när vi möter dem. Men det är inte den generella perceptionen, vilket är ett problem för hela bankbranscen, säger Bonnesen.

På vilket sett skulle Swedbank vara en vänligare bank?

– Vi försöker bidra till att integrera nyanlända i systemet och det är något som präglas av omtanke tycker jag. Vi har tagit fram åtgärdsplaner tillsammans med kommuner för att hjälpa nyanlända att öppna konton och informera dem om hur de kommer in i det finansiella systemet i Sverige.

Redan 1987 gick Bonnesen till svenska Föreningssparbanken som 2006 blev Swedbank. Hon har sedan dess förblivit trogen banken och haft flera ledande positioner inom koncernen.

Senast var hon chef för den baltiska verksamheten där hon utvecklat Swedbanks digitala profil. Dessförinnan ansvarade hon för internrevisionen. Och 2008-2009 var hon chef för Globala Finansiella Institutioner och Trade Finance.

"Modern ledare"

2004-2008 ansvarade hon för CRM på Swedbank Markets och hon har också hunit vara strategisk affärsutvecklare och chef för Institutioner Mature Markets inom Swedbank Markets.

– Det som varit viktigt för vårt belsut är att Birgitte haft många tunga befattningar inom Swedbanks alla affärsområden [såsom] stora företag och institutioner, den svenska bankverksamheten och den baltiska bankverksamheten och du har därtill jobbat med interrevision, sa Swedbanks nytillträdde ordförande Lars Idermark på presskonferensen.

Han beskrev även Bonnesen som en "modern ledare" med både "djup och bredd inom många centrala områden".

– Det kan handla om prioritera affärsprocesser, att styra och utvärdera stora IT-projekt, värdera frågor utifrån risk och väsentlighet. Birgitte förmår även att hålla högt tempo och att entusiasmera sina medarbetare. Sist men inte minst kan hon organisationen och bär den inom sig, sa han.

Uppskattad internt

Enligt uppgifter till Realtid.se är Birgitte Bonnesen mycket uppskattad internt i Swedbank. Inte minst tack vare hennes långa karriär i banken och starka CV. Och det hade varit en stor besvikelse för många om det blivit ännu en extern, manlig vd.

Hon beskrivs också som betydligt mer synlig än sin företrädare Michael Wolf. Hon pratar med medarbetare vid kaffemaskinen och äter i personalmatsalen. Wolf var däremot ganska osynlig och mer externt orienterad. Personalen ska ha sett mer av Göran Bronner, som nyligen avgick som finanschef, än av Wolf.

Uppgifter gör även gällande att Bonnesen är en skicklig talare samt väldigt synlig i banken och duktig på att samla ihop och ingjuta stolthet i personalen. Hon beskrivs också som behaglig och med båda fötterna på jorden, samtidigt som hon är stark och tar plats.

Folksam: "Hon har god kännedom om banken"

Carina Lundberg Markow chef för ägarstyrning på Folksam, som är största ägare i Swedbank, kommenterade vd-ryktena i en intervju med Realtid.se i början av april. Hon sa då att hon tycker att Bonnesen är "ett utmärkt val".

– Hon har god kännedom om banken och stort förtroende vilket är viktiga egenskaper i ett sådant här läge, sa hon till Realtid.se och syftade på krisen.

Hon lyfte också fram att Bonneson framgångsrikt lett arbetet med den digitala utvecklingen i Baltikum, som fungerat som testmark för Swedbanks digitala satsning som nu ska implementeras på allvar i Sverige.

– Det är viktigt att kunna leda en förändring mot en mer kundvänlig bank. De flesta har lågt förtroende för sin bank, förutom Handelsbankens kunder. För att komma in i [Handelsbankens] liga när det gäller kundnöjdhet så tror vi att den digitala utvecklingen är central, sa Carina Lundberg Markow.

I slutet av september förra året skriver Dagens Industri om att två av Swedbanks högsta chefer, finanschefen Göran Bronner och storbolagschefen Magnus Gagner-Geeber, vid sidan av sitt arbete i banken har byggt upp en privat fastighetsgrupp och köpt fastigheter för 75 miljoner kronor. Bland annat Narvik Fastigheter, ett namn som vi ska lägga på minnet. Bankens tidigare treasurychef, produktchefen Jonas Eriksson dras också in. Bankens vd Michael Wolf går snabbt ut och försvarar sina chefer. Den 30 september säger han till DI att han har godkänt sidoverksamheten och att alla eventuella intressekonflikter är identifierade och hanterade.

"Vi gjorde en noggrann bedömning över de sidouppdrag som beskrivs i artikeln och kom fram till att det inte påverkar deras arbetstid negativt och att intressekonflikterna är kartlagda och hanterade", säger han till tidningen.

Några veckor senare lördag den 24 oktober får Mats Qviberg ett samtal från en bekant. Han vill varna för Johnny Capor, nyutsedd tillträdande finanschef i Bilia, där Mats Qviberg är ordförande och storägare. Mats Qviberg blir tagen på sängen av samtalet. Johnny Capor, som varit finansdirektör på KF i nio år hade fått utomordentliga vitsord av ingen mindre än KF:s ordförande Anders Sundström, i samband med rekryteringen.

”Det var sensationellt fina vitsord”, säger Mats Qviberg själv idag. Men över telefon har Qvibergs bekant berättat om missnöjet med hanteringen av konferensanläggningen Villa Söderås på Elfvikslandet på norra Lidingö utanför Stockholm, där Johnny Capor hade varit ordförande och hans fru vd. Problemen med Villa Söderås hade varit en följetong i lokalpressen och bland Lidingöborna. Oklara ägarförhållanden, uppsagd personal och nedsågade träd med mångmiljonkrav från Lidingö stad som följd, hade svärtat ned det som kallats ”Lidingös pärla”.

Mats Qviberg bestämde sig för att ställa några frågor till den tillträdande finanschefen kring Villa Söderås och relationen med Johan Lundberg. ”Men det jag fick var halvsanningar. Jag bad honom svara mig på mejl istället”, säger Mats Qviberg i pausen under en av rättegångsdagarna i HQ-målet.

Lördag den 24 oktober svarar Johnny Capor på frågorna i ett mejl som ställs till Bilias vd. Rubriken är ”Frågan om min inblandning i trädfällningen på Villa Söderås.”

Han förklarar att han felaktigt blev utpekad av TV4 Nyheterna som KF-chefen som sågade ned träden och stämdes av Lidingö kommun. Han skriver att han fick Nyheterna att dementera sitt eget inslag, att de förväxlat bolag och ägare. Att allt helt enkelt var ett olyckligt misstag.

Capor pekar istället ut fastighetsägaren Johan Lundberg som huvudansvarig för det som hänt på Villa Söderås.

Mats Qviberg kommer någon vecka senare i ett mejl till bland annat Bilias vd kommentera Capors förklaring så här: ”Denna lögn är söt, vänligen Q”.

Qviberg låter sig inte nöjas med Johnny Capors svar. Flera mejl på temat trädfällning och samröre med Johan Lundberg kommer utväxlas mellan Qviberg och Capor de följande dagarna.

Söndag den 25 oktober skriver Capor om sina kontakter med Johan Lundberg. Han berättar att han kommit i kontakt med Johan Lundberg när denne köpte en fastighet från KF Fastigheter Norrköping. Han skriver också att han därefter kommit att investera med honom i ”en kontorsfastighet på Söder, en bostadsfastighet i Vasastan och en industrifastighet i Värtahamnen.” Bland de andra medinvesterarna namnger han Swedbanks finanschef Göran Bronner.

“Jag har inte varit delägare i några andra fastigheter i Lundbergs bestånd och inte i Villa Söderås”, skriver Johnny Capor i mejlet.

Han berättar också att han brutit med Johan Lundberg och att han tydligt tar avstånd från honom: “Hans moraliska kompass delar jag inte”, skriver Johnny Capor till sin tilltänkta ordförande.

Men Mats Qviberg vill veta mer. Han sätter sin vän och medhjälpare norrmannen Christen Ager-Hanssen på att kartlägga Johnny Capors affärer.

Christen Ager-Hanssen, som själv för ett antal år sedan varit åtalad i samband med FlyMe-konkursen, men friades, har känt Qviberg länge. De senaste åren har Ager-Hanssen varit djupt involverad i försvarsarbetet i HQ-härvan.

Hans research leder till ett bolag med namn Trafalgar Property registrerat i Hongkong. Bolaget visar sig ägas  gemensamt av Johnny Capor och Johan Lundberg. Hongkong-bolaget är i sin tur ägare till Narvik Fastigheter, ni minns bolaget som Dagens Industri skrev om i september när Swedbanktopparnas fastighetsaffärer granskades.

Christen Ager-Hanssen har också genom årsredovisningar och bolagshandlingar både i Sverige och i utlandet hittat kopplingar till Swedbank. Stora lån i banken under åtminstone 2013, som betraktades som problemlån av banken. I det material som Christen Ager-Hanssen presenterar för Mats Qviberg fanns också en oren revisionsberättelse i ett av Capors privata bolag. Men om allt det här vet inte allmänheten ännu. Det räcker dock för Mats Qviberg, förtroendet är brutet. Att det dessutom verkar som att Johnny Capor i praktiken fick sparken från KF på grund av just fastighetsaffärer gör inte saken bättre. Qviberg är besviken på Anders Sundström och de goda vitsord han lämnat under Bilias rekryteringsprocess.

Resultatet låter inte vänta på sig. Den 10 november går ett pressmedelande ut från Bilia om att Johnny Capor inte kommer tillträda sin tjänst som planerat. Någon anledning ges inte. I ett utkast som Realtid.se tagit del av står angivet “av familjeskäl”, men det finns inte med i slutversionen.

En annan version om varför Johnny Capor sparkades har tidigare framkommit i SvD där anledningen var Capors koppling till Norstedts.

Johnny Capor har rätt till avgångsvederlag enligt avtalet med Bilia. Mats Qviberg har ingen lust att betala och tycker att Sundström ska stå för notan, men övertalas till slut av Bilia att släppa den biten. Att driva en rättsprocess om cirka 3 miljoner kronor inser även Mats Qviberg är en dålig idé.

Qviberg och Ager-Hanssen väljer istället att spela ut mediekortet. Christen Ager-Hanssen hör av sig till en av de två stora dagstidningarna med sitt researchmaterial om fastighetsaffärerna. När ingen där nappar vänder han sig till Dagens Industri som skrev om fastighetsaffärerna i september. Tidningen får nu tillgång till researchmaterialet som Ager-Hanssen grävt fram om Johnny Capor och affärerna som även rör Swedbanktopparna.

“Jag är källan till den information reportern på Dagens Industri har haft kring fastighetsaffärerna”, säger Christen Ager-Hanssen.

Från mitten av november börjar DI publicera initerade artiklar i en strid ström. Fastighetsaffärerna sväller och nu handlar artiklarna inte längre bara om att bankens toppchefer skapat ett mindre fastighetsimperium utan fokus ligger nu på tvivelaktiga affärer, oklara ägarförhållanden och pengaströmmar.

DI rapporterar bland annat om banktopparnas relation till det Hongkongbaserade företaget och Johnny Capor och Johan Lundberg. Några dagar senare rapporteras att Johnny Capor ska ha fått sparken från KF. Sen om hur fastighetsaffärerna har kopplingar till kunder i banken.

Christen Ager-Hanssen söker samtidigt aktivt bankens ordförande. Den förre detta socialdemokratiska ministern Laila Freivalds - som är ledamot i Öresunds styrelse - ska själv ha varit i kontakt med sin tidigare partikollega Anders Sundström för att reda ut ett och annat. Hon tycker att Christen Ager-Hanssen ska ringa och berätta om sin utredning.

Anders Sundström återkommer till Christen Ager-Hanssen den 19 november runt elvatiden på kvällen. Sundström ska ha befunnit sig på andra sidan Atlanten i New York. Kontakterna styrks av SMS-meddelanden som Realtid.se tagit del av.

Christen Ager-Hanssen ska under samtalet ha berättat om sin kartläggning av bankchefernas tvivelaktiga fastighetsaffärer och uppmanat Sundström att städa upp i sin organisation. Enligt Christen Ager-Hanssen erbjöds Anders Sundström att ta del av samma material som han hade gått till media med. Men Sundström ska ha avböjt. Ager-Hanssen säger att han fick känslan av att Sundström månade om Göran Bronner men struntade i de andra cheferna.

“Det var tydligt för mig att han inte kunde styra banken utan Göran Bronner. Ingen fick röra Göran Bronner”, säger Christen Ager-Hanssen.

Över Atlanten berättar Christen Ager-Hanssen också för Sundström att han har hittat komprometterande information om honom och Northland Resources, en annan kund i Swedbank.

När det går upp för Anders Sundström att ledningen i Swedbank kartläggs av Christen Ager-Hanssen, ska han ha beordrat en egen intern utredning. Detta bekräftas av en initierad källa som är fristående från Mats Qviberg.

Swedbank ändrar samtidigt sin strategi från i september att försvara fastighetsaffärerna efter den nya medierapporteringen.

Den 26 November gör Göran Bronner och Magnus Gagner-Geeber en pudel och lovar att sälja sin andel i Narvik Fastigheter. Michael Wolf uppger samtidigt att man ska se över regelverket för sidoverksamheter för bankanställda.

Därefter inleds den stora chefsutrensningen som bara några månader senare når ända upp till först Michael Wolf och sedan även Anders Sundström.

Det börjar den 13 december då Magnus Gagner-Geeber tvingas lämna banken. Men det är inte på grund av fastighetsaffärerna, bedyrar Michael Wolf i ett något kryptiskt uttalande:

"Att Magnus Gagner-Geeber slutar har ingenting att göra med att medierna spekulerat i eventuella intressekonflikter i samband med hans fastighetsaffärer. Jag har hela tiden varit tydlig med och vill alltjämt understryka att alla intressekonflikter är identifierade och hanterade när det gäller dessa investeringar. Magnus och jag är överens om att han slutar på banken, vilket är av helt andra skäl. Av hänsyn till den personliga integriteten hos våra medarbetare kommenterar jag inte de enskilda skälen till att någon slutar."

Swedbanks löften om åtgärder i november och Magnus Gagner-Geebers avgång räcker inte för att gjuta olja på vågorna.

Nu är det svettigt på banken. Relationen mellan Michael Wolf och Anders Sundström har länge varit ansträngd. Att Sundströms favorit har varit Göran Bronner har ingen kunnat undgå internt. Göran Bronner älskades av investerarna och kunde banken utan och innan. Det var han som styrde banken i praktiken och det påverkade relationen mellan Bronner och Wolf. Wolf var alltid tvåa på bollen, efter Bronner. Situationen var inte hållbar i längden och det var ingen hemlighet för någon av de tre vem som måste bort. Internrevisionens fynd skulle spela Sundström i händerna i ett försök att flytta fokus från Bronner och sig själv.

Efter årsskiftet avslöjar Dagens Industri att Finansinspektionen har börjat granska fastighetsturerna i bankens ledning.

"Tillsynen går till på många olika sätt, men DI:s artiklar är absolut en viktig pusselbit", säger pressekreteraren Victoria Ericsson till tidningen.

Anders Sundström får också en rapport efter den interna granskningen av cheferna i banken. Det visar sig att Michael Wolf har gjort aktietransaktioner i två bolag som flaggas upp av internrevisionen.

Det handlar bland annat om köp av aktier i Oniva Online Group under 2013. Oniva var en kreditkund i Swedbank.

Den 9 februari meddelar Swedbank att Michael Wolf får sparken med omedelbar verkan. Beskedet kommer som en blixt från klar himmel. Ordföranden Anders Sundström talar om behovet av "nytt ledarskap".

Bara tre dagar senare kan Dagens Industri avslöja att banken i själva verket anmält Wolfs aktieaffärer i Oniva till Finansinspektionen då misstanke om insiderhandel finns.

På fredagseftermiddagen den 12 februari arrangeras en ny presskonferens. Denna gång flankeras Anders Sundström av advokaterna Hans Strandberg och Olle Kullinger, samma ombud som Mats Qviberg har i det stora HQ-målet. I Qviberglägret är man upprörd över Sundströms val av advokater som man ser som en markering.

Sundström förklarar att han inte kunnat berätta om anmälan tidigare på grund av ett formellt röjandeförbud. Han berättar vidare att de misstänkta affärerna uppdagades av en visselblåsare i banken.

Men enligt uppgift till Realtid.se ska alltså informationen ha framkommit som en direkt följd av den interna granskning som Anders Sundström själv beställt. Uppgifterna bekräftar bilden av en stenhård maktkamp internt i bankens ledning där alla medel är tillåtna.

Christen Ager-Hanssen berättar att han inte trodde på beskyllningarna mot Michael Wolf. I själva verket känner han sig så säker att han ingår ett vad med Hans Strandberg om att Wolf helt kommer att frias.Advokaten sätter emot. I potten ligger en låda fint Montrachet-vin.

Den 20 april är det åter förhandling i HQ-rättegången. Denna dag ska Sven Hagströmer vittna. I korridorerna i Stockholms tingsrätt fälls både en och annan kommentar om nyheten samma morgon om att Ekobrottsmyndigheten lägger nerutredningen mot Michael Wolf.

När rättegången bryter för lunch får Ager-Hanssen beskedet att Hans Strandberg ska skicka över en låda vin till Öresunds kontor. 

Det har gått sex månader sedan Mats Qviberg fattade misstankar mot Johnny Capor och Christen Ager-Hanssen påbörjade sin research. Sedan dess har alla inblandade Swedbanktoppar lämnat, inklusive Göran Bronner och Anders Sundström som till sist inte längre hade ägarnas förtroende.

Realtid.se har sökt Anders Sundström för en kommentar vid upprepade tillfällen och även erbjudit honom att ta del av uppgifterna i artikeln på förhand. Sundström har inte valt att ge någon kommentar. Johnny Capor har fått ta del av informationen i texten och han har återkommit med att: "Bilia och han har honorerat de avtal som upprättats dem emellan."

Karolina Palutko Macéus

Fotnot: Realtid.se har förutom Mats Qvibergs och Christen Ager-Hanssens berättelse även tagit del av dokumentation i form av e-postmeddelanden och SMS som styrker deras uppgifter.

Swedbanks första kvartalsrapport med den nytillträdde Birgitte Bonnesen som vd innebär en hel del positiva överaskningar.

Rörerelseresultatet uppgår till 5.275 miljoner kronor och slår därmed den förväntade nivån på 5.071 miljoner, enligt en analytikerenkät från Nyhetsbyrån Direkt. Resultatet innebär dock en minskning jämfört med motsvarande period förra året, då rörelseresultatet uppgick till 5.376 miljoner.

Nettoresultetet uppgår till 4.311, vilket innebär en ökning om 13 procent jämfört med förra årets första kvartal. Även på denna front överträffar Swedbank förväntningarna då man hamnar över förhandsprognosen på 4.015 miljoner.

Räntenettot, som tyngdes ner av fortsatt låga marknadsräntor, ligger dock under förväntningarna och uppgår under det första kvartalet till 5.623 miljoner kronor, vilket kan jämföras både med prognosen på 5.693 miljoner och motsvarande period förra året (5.759).

Minskningar skedde även vad gäller provisionsnettot, som uppgår till 2.645 miljoner kronor (2.877), och  försäkringsnettot, som uppgår till 157 miljoner (193).

– Intjäningen fortsatte att pressas av en orolig omvärldsutveckling. Det volatila marknadsläget påverkade våra affärer med storföretagen. Avvaktan och försiktighet präglade kundaktiviteten samtidigt som ännu lägre marknadsräntor tyngde räntenettot, kommenterar Birgitte Bonnesen.

– Vårt resultat är trots dessa omständigheter starkt. I Sverige har vi sett ökade volymer på framförallt bolån, vilket tillsammans med ökade marginaler delvis kompenserat för ovan nämnda negativa effekter. Glädjande är också att utlåningsvolymerna ökade i lokal valuta på våra baltiska hemmamarknader medan kostnadseffektiviteten var fortsatt hög, fortsätter hon.

Kvartalets kreditförluster uppgår till 35 miljoner kronor, ett rejält lyft jämfört med prognosen på 292 miljoner. Skattekostnaden för det första kvaratlet uppgår till 961 miljoner kronor; en kostnad som blev mindre än väntat då Skatteverket under perioden godkände en avräkning av amerikansk skatt motsvarande 101 miljoner kronor, vilket gav en positiv engångseffekt på resultatposten.

– Swedbank har aldrig varit starkare finansiellt. Vår kapitalisering är bland den bästa i Europa med en kärnprimärkapitalrelation på 23,7 procent. Tillsammans med en stabil lönsamhet, hög kostnadseffektivitet och låg risk skapar det förutsättningar för att tillgodose våra kunders behov av konkurrenskraftiga banktjänster och motstå ekonomiska påfrestningar, avslutar Bonnsen.

Nordea var i princip ensam som svensk bank om att få stark kritik när uppgifter från de så kallade Panama-dokumenten visade att banken hjälpt sina kunder att gömma pengar i skatteparadis med hjälp av brevlådeföretag.

Men nu visar nya uppgifter att SEB genom sitt tidigare dotterbolag LWM i Luxemburg har registrerat fler bolag än sin utskällda konkurrent.

Det rapporterar Sveriges Radios Ekot med hänvisning till finska public service-bolaget Yle.

Bolaget LWM, som ägdes av SEB mellan 1999 och 2014, hade ett tätt samarbete med den skandalomsusade advokatbyrån Mossack Fonseca – vars läckta korrespondens utgör de så kallade Panama-dokumenten. LWM ska liksom advokatbyrån ha sålt och köpt brevlådeföretag i skatteparadis.

SEB:s chef för group complience, Gent Jansson, uppger att det till dels handlat om "skatteoptimering.. 

 – Naturligtvis är ju ofta en drivkraft att ha strukturer där man försöker få beskattning i länder som har lägre skatt än andra länder, så visst finns det inslag av en skatteoptimering, säger han.

– I dag är vår policy väldigt tydlig. Vi kräver av våra kunder att de fullgör skattskyldighet i de länder där de är skattesubjekt. Vi ställer också krav på att våra kunder är fullt öppna med information till oss om hur deras strukturer och förmögenheter ser ut. Och vi kräver av våra kunder att de också är transparanta mot myndigheter.

LWM har sedan 2014 sålts och har i dag finska ägare.

Osäkerheten kring hur ekonomin ska utvecklas under det kommande året är det övergripande temat för Swedbanks nya investeringsstrategi.

Eftersom rörelserna på finansmarknaden har varit dramatiska den senaste tiden och värderingarna på börsen är "mogna" är det, enligt banken, svårt att hitta tillgångar som är "uppenbart billiga". Dessutom spår banken lägre avkastning på finansiella tillgångar.

Utifrån det rekommenderar Swedbank investerare neutralvikt för aktier. I stället bör man vikta portföljen mer åt obligationsmarknaden.

– Än en gång kommer centralbankerna till hjälp, denna gång är det Europeiska centralbanken som breddat sina tillgångsköp till att även inkludera företagskrediter. I väntan på bättre tider ger det en möjlighet att plocka på sig en del avkastning i form av krediter och då främst inom krediter med hög kvalitet, Investment Grade, säger Johannes Bjerner, marknadsstrateg på Swedbank, i ett pressmeddelande.

I rapporten skriver banken att den förhåller sig försiktig till så kallade High Yield-obligationer, det vill säga obligationer med hög avkastning och hög risk. Utöver företagsobligationer så pekas bostads- och kommunobligationer ut som allt mer intressanta.

Rekommendationen kommer efter några veckors illavarslande nyheter om den internationella utvecklingen på obligationsmarknaden.

Hittills i år har företag som emitterat obligationer ställt in betalningar för mer än 400 miljarder kronor. Därmed har volymen på betalningsinställelserna för början av året nått de högsta sedan finanskrisen. Det uppger Financial Times som också skriver att årets första europeiska default redan har skett.

I sin dramatiska prognos, utgiven av franska storbanken Société Générale, har också den välkände pessimisten Albert Edwards förutspått "en våg" av betalningsinställelser på marknaden för företagsobligationer.

– Om jag ska välja en tillgångsklass att undvika så blir det amerikanska företagsobligationer, där skyhöga antal inställda betalningar kommer att chocka investerare, skrev Edwards.

Betalningsinställelser också ökat för obligationer med lägre kreditbetyg än de Swedbank främst rekommenderar sina investerare att satsa på. Enligt en undersökning från kreditvärderingsinstitutet Standards & Poor i april hade 3,8 procent av företagen vars obligationer har kreditbetyg inom spannet "speculative-grade" ställt in betalningar under de senaste 12 månaderna.

När det gäller den geografiska allokeringen av investeringar rekommenderar Swedbank dock i första hand Europa. Det till följd av att det förekommit flera tecken poå att Europa börjar röra sig i rätt riktning, enligt banken.

New Yorks finansmyndighet Department of Financial Services (DFS) har skickat en lång lista med krav till de fyra svenska storbankerna Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken och ytterligare nio internationella storbanker, rapporterar Svenska Dagbladet.

Bland annat kräver DFS att bankerna ska identifiera alla transaktioner och all kommunikation de har haft med den skandalomsusade advokatbyrån Mossack Fonseca som har varit i centrum för bevakningen av den så kallade Panama-läckan. Bankerna väntas också identifiera alla typer av möten de har haft med företrädare för advokatbyrån eller någon samarbetspartner till den.

Därtill begär DFS att få del av alla dokument bankerna skickar till andra myndigheter i samma ärende och eventuella interna utredningar de har gjort avseende sina egna offshore-verksamheter.

Handelsbanken och SEB uppger för SVD att de redan har skickat in sitt svar till DFS. Nordea har avböjt att kommentera medan Swedbank inte kunnat nås för kommentar.

– Eftersom Handelsbanken inte erbjuder någon sådan typ av skatterådgivning som det tycks handla om i de så kallade Panamadokumenten så var frågorna ganska snabbt avklarade, säger Johan Wallqvist, presschef på Handelsbanken, till tidningen.

Swedbank måste betala tre miljoner kronor i sanktionsavgift till Finansinspektionen (FI). Det är den högsta avgiften som myndigheten kan ta till och innebär att inspektionen ser mycket allvarligt på händelserna.

– Det är tre tillfällen under 2014 som vi får den här straffavgiften för och vår kommentar är att det naturligtvis inte är bra. Men det ligger långt bakåt i tiden och det är nu åtgärdat, säger Swedbanks presskontakt Claes Warrén till Realtid.se.

"En avgift på 0,005 procent av bankens marknadsvärde innebär (...) att avgiften för varje överträdelse kan beräknas till den högsta avgiften 1 000 000 kronor. Finansinspektionen konstaterar tre överträdelser och den särskilda avgiften kan därmed beräknas till sammanlagt 3 000 000 kronor", skriver FI i sitt beslut.

Trots det ser Swedbank inte särskilt allvarligt på felaktigheterna.

– Det är inte allvarliga omfattande förseelser, utan tre händelser som ligger ett par år tillbaka i tiden, säger Claes Warrén.

Han tillägger dock att det "såklart inte är bra" att banken "inte sköter listorna på det sätt som Finansinspektionen vill".

– Och det är inte bra att vi måste betala avgiften, men vi går inte under ekonomiskt för det, säger Claes Warrén.

Banken ska inte att överklaga beslutet.

– Vi har konstaterat att vi har gjort de felen FI anser att vi gjort, säger Warrén som inte vet hur ogentligheterna upptäcktes.

Även Swedish Oprhan Biovitrum (Sobi) får i ett parallellt beslut en sanktionsavgift på 1,5 miljoner kronor för brister i loggbokföringen. Enligt Finansinspektionen är bakgrunden en stickprovskontroll bland börsnoterade bolag under april 2015.

"Finansinspektionens avsikt med att med kort varsel begära in loggböcker och underloggböcker har varit att kontrollera hur bolaget följt loggboksreglerna", skriver FI i Sobi-beslutet.

Både Swedbank och Sobi lämnade över loggbokshandlingarna med en dags varsel till FI. Därefter har en granskning genomförts och skriftväxling förts under hösten 2015.

I Swedbanks fall var det bland annat en loggbok som gällde övertagande av Sparbanken Öresund som saknade flera datum för när insiderinformation lämnats och uppgifter om varför personer ingick i loggböckerna.

– Det var slarv från vår sida. Jag kan inte kommentera hur det gick till. Men det vet säkert vår compliance-organisation, säger Claes Warrén.

En underloggbok som upprättades av en reivisionsfirma uppfyllde inte heller myndighetens krav och dåvande vd:n Michael Wolfs saknades i loggboken.

– Det är en lista som vår externa revisor för och det är också vårt ansvar, men exakt vad det beror på vet jag inte, säger Claes Warrén.

Det låter lite som att ni skyller på revisionsfirman?

– Nej, det är helt och håller vårt ansvar i samtliga fall.

Swedbank har skärpt rutinerna, men inte vidtagit några särskilda åtgärder för att säkerställa att något liknande upprepas igen.

– Vi ska se till att ha koll på våra listor och rutiner och det är compliance-organisationen som ansvarar för att det finns rutiner och hela organisationens ansvar att de följs, säger Claes Warrén.

Det skriver SvD Näringsliv. Swedbanks kortchef Jan-Olof Brunila jämför med dotcom-eran 1999-2000.

– Om man tittar på de it-bolag som fanns då så försvann ju många av dem. De ville gå runt den etablerade strukturen, där varken banker eller etablera betalningssystem skulle behövas. Men så blev det inte, säger han till tidningen och fortsätter:

Dagens fintechbolag måste, likhet med Klarna och Izettle, anpassa sig till bankernas befintlig infrastruktur, eftersom det är för riskfyllt bygga egna system.

– Betalningsaffären består av tung infrastruktur i botten som kan liknas vid en motorväg. För att köra på motorvägen så behövs fordon som kan färdas där, säger han till SvD.

Men Andreas Håkansson, bankanalytiker på Exane BNP Paribas, är mer optimistisk.

– Jag tror att det finns ett stort behov av nya lösningar utomlands. På många håll är banksystemen betydligt sämre än i Sverige. Där kan någon som kommer med ny teknik addera värde. Däremot inte lika mycket i Sverige, här har vi så bra banksystem, säger han till tidningen.

Det uppger han i en intervju med Affärsvärlden.

– Visst finns det saker jag ångrar, men beslutet att flytta på [sparkade vd:n] Michael Wolf är inte en av dem. Det var nödvändigt, säger han till tidningen.

Men Sundström är också självkritisk.

– Däremot kan jag konstatera att jag borde legat betydligt närmare ledningen och hållit noggrannare koll på deras agerande än vad jag gjorde.

Han berättar också att han kallt räknade med nytt förtroende som ordförande och att han överraskades av kritiken från storägarna Första AP-fonden och AMF.

Sundström anser nämligen att han agerade på rätt sätt när han avskedade Wolf efter misstankar om insiderbrott framkommit. Han trodde sig också ha storägarnas förtroendet.

– Jag är faktiskt väldigt nöjd med vad jag åstadkommit i både Swedbank och Folksam. Det är två väldigt starka bolag som jag lämnat bakom mig.

När Michael Wolf fick sparken från sitt uppdrag som vd för Swedbank i våras drog spekulationerna om potentiella efterträdare omedelbart igång.

En rad namn var uppe för diskussion, åtminstone i media, men till slut landade beslutet på Birgitte Bonnesen, som också hade agerat tillförordnad vd sedan Wolf fick gå.

Om den före detta socialdemokratiske näringsministern Björn Rosengren hade fått som han ville hade det dock sett annorlunda ut.

– Anders Borg hade varit perfekt, säger Björn Rosengren i en intervju med TT i anslutning till att han nu släpper sina memoarer.

Rosengren ska ha hört av sig till Swedbanks dåvarande ordförande Anders Sundström och rekommenderat honom att välja Borg.

Huruvida det faktiskt var aktuellt med Anders Borg till vd-posten är dock oklart, även om Rosengren tror "sig veta att det förts ett sånt resonemang".

Rosengren menar också att ett val av Borg som vd kunnat rädda Sundström kvar på Swedbank.

Både SEB och Swedbank får kreditbetyget AA- efter Fitchs höjning. Det rapporterar Direkt.

Tidigare hade de betyget A+.

Det nya betyget beror på att Fitch i två nya analyser har bedömt bankerna som stabila.

Katarina Stenborg och Karl Bruze har rekryterats som seniora medarbetare. Katarina Stenborg kommer närmast från Carnegie Investment bank och positionen som produktägare för investeringssparkonto. Hon har även mer än tio års erfarenhet från Nasdaq OMX i roller som Key Account Manager och huvudansvar för Nasdaq OMX:s reltioner med handelsplatserna i Europa och internationella banker.

Karl Bruze kommer närmast från Intellecta med rollen som senior rådgivare inom IR och PR hos Intellecta Corporate. Dessförinnan arbetade han under flera års tid med IR, extern och intern kommunikation på Swedbank. Han har även en bakgrund som ekonomireporter på Dow Jones Newswires/Wall Street Journal, Nyhetsbyrån Direkt och Dagens Nyheter.

Laikas Consultings nya juniora medarbetare är Mikaela Idermark och Mårten Svanberg. Mikaela Idermark har tidigare varit vice vd för Unga Aktiesparare och Mårten Svanberg har rekryterats direkt efter avslutade studier vid Lunds universitet.

– I Katarina har vi rekryterat en person med mångfacetterad internationell börserfarenhet som med precision hanterar alla våra IR-uppgifter från ax till limpa. Också Karl tillför teamet kunskaper om internationellt IR-arbete genom sin mångåriga erfarenhet från bank- och finanssektorn och gedigna journalistbakgrund. Med Mikaela och Mårten har vi också hittat helt rätt och tillför gruppen kompetens, driv och framförallt engagemang, kommenterar Ingmar Rentzhog vd och grundare Laika Consulting.

Fondförvaltaren Northern Horizon Capital vill ta in 30 till 50 miljoner euro från svenska investerare till en ny baltisk fastighetsfond.

Bolaget genomför nu ett publikt erbjudande i Sverige för fonden Baltic Horizon med hjälp av Catella och Swedbank, som agerar finansiella rådgivare. Det är tänkt att fonden ska börja handlas på Tallinnbörsen och börja förvärva kommersiella fastigheter i de baltiska huvudstäderna. 

Strukturen innebär att fonden liknar en så kallad REIT (Real Estate Investment Trust), en typ av fastighetsfond med förmånligt skatteupplägg där majoriteten av vinsten betalas ut till aktieägarna. Det innebär också att Baltic Horizon är den första fonden av sitt slag på den baltiska marknaden, menar portföljförvaltaren Tarmo Karotam.

– Dagens miljö med högre avkastning och låga räntor innebär att möjligheten finns att få ett attraktivt kassaflöde som sedermera blir till utdelning för delägarna. Samtidigt väntas värden på tillgångarna stiga snabbare än i Norden, säger han.

Målet är att fonden ska hålla en skuldnivå på 50 procent och dela ut sju till nio procent varje år.

I samband med erbjudandet i Sverige och kapitalresningen ska Northern Horizons nya fond gå samman med Baltic Opportunity Fund, en annan av bolagets produkter. Baltic Opportunity äger idag fastigheter värda 90 miljoner euro.

Fusionen innebär att nya Baltic Horizon tar över kapitalet och investerarbasen. Största ägare i den gamla fonden är Svenska Kyrkans Pensionskassa med 46 procent av andelarna. Pensionskassan kvarstår som ägare efter sammangåendet och ska ha en kapitalandel på 15 till 20 procent i den nya fonden.

Realtid.se söker förvaltaren Tarmo Karotam för ytterligare kommentarer.

Norska motsvarigheten till Konsumentverket, Forbrukerrådet, vill stämma banken DNB i tingsrätten för att ha vilselett 150.000 fondsparare. Banken ska ha tagit ut höga avgifter för aktivt förvaltade fonder som vid närmare undersökning visat sig vara så kallade indexkramare. Det rapporterar Dagens Næringsliv idag.

Dessutom har Forbrukerrådet gått ut med ett officiellt uttalande på sin hemsida, där det skrivs att 150.000 sparare betalat 690 miljoner norska kronor för något de inte fått. Målet berör marknadsföringen av tre aktiefonder som uppges vara sex gånger dyrare än indexfonder och att kunderna därför har rätt att få tillbaka mellanskillnaden.

"DNB avvisade alla kraven på ersättning i februari och därför tar vi nu banken till rätten", framgår det av ett meddelande.

Till norska DN uppger Forbrukerrådets direktör Jorge Jensen att stämningen egentligen inte är helt färdig; på grund av ett tekniskt fel kom kommuikén ut idag men stämningen ska skickas in till tingsrätten i juni. Om tingsrätten godkänner den blir det Norges största grupptalan någonsin.

Målet lär även följas aktivt utanför Norge, inte minst i Sverige där Aktiespararna driver en liknande process mot Swedbank.

Det är beräkningar gjorda av norska Finanstilsynet och Norges Handelshøyskole som slagit fast att de aktiva fonderna i själva verket varit indexkramare.

"En årlig förvaltningsavgift på 1,8 procent jämfört med en på 0,3 procent betyder väldigt mycket för spararna i det långa loppet. Det här blir särskilt viktigt i en tid där pensionssystemet ändras till att allt mer likna ett långsiktigt fondsparande", skriver Forbrukerrådet.

DNB har gått ut med ett officiellt uttalande om uppgifterna och meddelar att någon stämning inte tagits emot än. Banken avvisar fortfarande kraven på återbetalning och menar att det inte finns grund för denna grupptalan men kommenterar inte uppgifterna mer tills stämningen kommit in.

Det rapporterar Di Digital.

Realtid.se berättade för ett par veckor sedan att Swedbank startar en digital banking-avdelning som bland annat ska hitta startup-partners. Och redan nu har enheten inlett ett samarbete med appen Sprinklebit, enligt sajten.

– Vi tycker att det här är en mycket bättre lösning och jag tror inte att man alla gånger behöver vara först. Det här kommer att upplevas som en integrerad del i vår vanliga digitala bank. Vi tycker att den ligger bra i tiden, säger Lotta Lovén, tillförordnad chef på den Swedbanks digitala enhet, till Di Digital.

Tillsammans med företaget ska Swedbank erbjuda sina kunder en ny app som ska likna Nordnets Shareville och Avanzas Placera. Appen integreras i bankens Värdepapperstjänst och kunder ska kunna diskutera och lära sig mer om aktiehandel, skriver sajten.

Sprinklebit grundades av Alexander Wallin 2011 och har i dag sitt huvudkontor i New York, enligt sajten. Bolaget tog in 85 miljoner kronor i riskkapital i början av året och dess app har i dag runt 12.000 användare.

Men nu är de tekniska felen åtgärdade.

– Våra system ska vara uppe igen, men vi vet fortfarande inte vad som låg bakom, säger Gabriel Francke Rodau, t.f. kommunikationschef på Swedbank, till Realtid.se.

Det är också oklart hur många kunder som berördes.

Realtid.se erfar att både Dagens Nyheters och Dagens Industris sajter låg nere under en kort period strax efter klockan tre på eftermiddagen.

Kan det röra sig om en belastningsattack mot flera sajter?

– Det vet jag inte i nuläget, säger Gabriel Francke Rodau.

Under hösten utsattes Swedbanks sajt för flera så kallade d-dos- eller belastningsattacker. 9 oktober låg hemsidan nere flera timmar.

Utbudet av finansiella tjänster är rekordstort – och konkurrensen hårdnar. Otaliga små snabbfotade finansföretag erbjuder smidiga och kundvänliga produkter.

I Stockholms har över fem miljarder investerats i segmentet senaste åren. Traditionella aktörer försöker hänga med i utvecklingen. Och en stark trend är digitala storsatsningar.

Swedbanks nya digital banking-avdelning är ett exempel. Den ska främja och bidra till innovation och leta efter fintech-samarbeten.

– Målet är att bli den bästa digitala banken i framtiden, säger avdelningens tillförordnade chef Lotta Lovén till Realtid.se.

Nyligen meddelade även Nordea att man bildar en liknande division med namnet "group digital". Den ska ledas av Nordeas nuvarande CIO Poul Raaholt som blir CDO, chief digital officer, samt Ewan MacLeod som arbetat med digitaliseringsfrågor på Royal Bank of Scotland tidigare.

Vill åstadkomma "vaniljbulledoft"

Båda bankerna siktar mot snabba och enkla produkter och utökad rådgivning. Swedbanks plattformar ska vara lika inbjudande som bankens kundkontor, enligt Lotta Lovén.

– Vi vill ge känslan av ett fysiskt möte och åstadkomma "vaniljbulledoften" även i den digitala världen. Det som skapar en hemtrevnad och stark kundrelation, säger hon.

Swedbank inledde i maj även ett partnerskap med svenska startupen Spinklebit– för att kunna erbjuda sina kunder en aktieapp som påminner om Nordnets Shareville och Avanzas Placera.

– I det fallet har vi också tänkt oss en lärande resa i form av en aktieskola. Det kan handla om vad man ska tänka på runt sina placeringar och sparande, säger Lotta Lovén som också berättar att banken för samtal med flera andra startups, men att de hemlighålls tills vidare.

Har det blivit mer riskfyllt att investera i nya finansiella tjänster efter Brexit?

– Det handlar mer om att hitta partners som har en genuint bra tjänster. Vi har inte gjort någon bedömning om Brexit kommer påverka utbudet av det. Samtidigt finns det många svenska bolag med intressanta tjänster. Vi behöver inte springa över oceaner.

Fintech ett av flera bankhot

Nordea startade i höstas ett accelerator-program i Helsingfors för startups och som efter sommaren expanderar till Stockholm.

Den nya enheten "digital group" ska hålla ett öga på vad det ger, men också vända blicken utåt.

– Ibland kommer vi samarbeta, andra gånger finansiera och i vissa fall kanske göra uppköp, säger Poul Raaholt.

Han menar att banker och andra traditionella finansaktörer måste ta fintech-hotet på allvar och inte isolera sig.

– De vill lägga beslag på vår inkomstbas. Å andra sidan är de potentiella partners. De har de goda idéerna, men vi har kunderna. Samtidigt finns det fler aktörer som har stora "kundbaser" i dag, exempelvis Google och Facebook. Så det är inte bara ett hot, utan flera, säger Poul Raaholt till Realtid.se.

Ligger storbankerna långt efter fintech-startups när det kommer till ny teknik och kundvänliga tjänster?

– Det är svårt att säga vad som är före och efter utvecklingen här. Som sagt har de ofta bra idéer, medan vi har många kunder. Men ja, det är vikigt att "step it up" nu och öppna upp sig mot den omgivande verkligheten, säger Poul Raaholt.

Lotta Lovén på Swedbank är inte lika oroad och välkomnar uppstickarna. Hon tror inte heller att alla fintech-startups överlever på egen hand, vilket öppnar för samarbeten.

– De är bra för hela branschen och ger oss möjligheter att hitta nya partners. Ofta är de snabbare på att erbjuda nya tjänster. Vi tror inte heller att vi på egen hand kommer att orka ge det vi vill ge till våra kunder – och att vi är bäst på att utveckla alla tjänster, säger hon.

"Plats för både varuhus och skoaffärer"

Samtidigt ligger Swedbank i framkant på vissa områden, enligt Lotta Lovén.

– Vår tjänst "Utgiftskollen" var till exempel före sin tid. Jag träffade nyligen även en engelsk fintech-bank som pratade om tjänster som är nya för engelska kunder, som "Snabbspar" och "Snabbsaldo" som vi har haft länge. Så vi är väl positionerade.

En vanlig kritikär dock att de traditionella bankernas erbjudanden är allt för breda. Kunderna är mer illojala och kräsnaän någonsin och efterfrågar skräddarsydda tjänster för sina specifika behov.

Men Lovén menar att det ena inte behöver utesluta det andra.

– Vi ser en fragmentisering nu. Men många vill samtidigt ha det bekvämt. Det finns plats för både varuhus och skoaffärer inom bankbranschen. Vi ska både tillhandahålla nischade produkter som Swish och mobilt bank-id och breda erbjudanden.